Svar på fråga 1997/98:1045 om änkepensionen

den 10 september

Lars Hjertén har frågat mig när regeringen kommer sätta punkt för tusentals änkors bidrag till uppoffringar som förde Sverige ut ur 90-talets ekonomiska kris.

Änkepension utges till änka om makens dödsfall inträffat före år 1990. Fr.o.m. den 1 januari 1990 avskaffades änkepensionen och ersattes med omställningspension och förlängd omställningspension samt särskild efterlevandepension. Till följd av omfattande övergångsbestämmelser kan kvinnor under vissa förutsättningar uppbära änkepension även om makens dödsfall inträffar år 1990 eller senare.

I syfte att anpassa reglerna för efterlevandepension till de förändringar i levnadsförhållande och förvärvsmönster som skett under senare år har reglerna för efterlevandepension genomgått omfattande reformeringar. Reformeringens viktigaste beståndsdel var att den livsvariga änkepensionen till kvinnor har ersatts av en sexmånaders omställningspension som utges till såväl män som kvinnor. Därtill finns förlängd omställningspension som utges efter sex månader till man eller kvinna som har vårdnaden om barn under 12 år.

Änkepension för kvinnor infördes ursprungligen för att ge kvinnor möjlighet till ekonomisk försörjning om mannen avled innan kvinnan erhållit ålderspension. Detta var ett viktigt skydd eftersom det då var vanligt att mannen var ensam familjeförsörjare. Med dagens förvärvsmönster saknas oftast detta motiv eftersom kvinnor med änkepension som regel förvärvsarbetar. Jämfört med andra ensamstående kvinnor skulle många av dessa änkor i praktiken ha en dubbel försörjning - heltidsarbete samt folkpension och ATP i form av änkepension.

Regeringen föreslog därför riksdagen att änkepension i form av folkpension fr.o.m. den 1 januari 1997 skulle inkomstprövas. Vidare föreslogs att den årsinkomst som skulle ligga till grund för prövning av änkepensionens storlek skulle följa reglerna för bostadstillägg till pensionärer (BTP). Genom inkomstprövningen blev besparingen selektiv - de med låga inkomster skyddades och fick ingen eller mycket liten minskning av folkpensionen. Inkomstprövningen gällde enbart folkpensionen medan den inkomstrelaterade tilläggspensionen (ATP) inte berördes av förändringen. Undantag för inkomstprövningen gjordes för kvinnor över 65 år samt för kvinnor med hemmavarande barn under 12 år.

Vid en hyra på 4 000 kr per månad medför inkomstprövningen att inkomster över 12 400 kr per månad reducerar folkpensionen med 30 %. Folkpensionen uppgår år 1998 till 2 675 kr per månad. För att hela änkepensionen skall reduceras bort fordras en inkomst inklusive folkpensionen på 21 300 kr per månad. Efter inkomstprövning återstår då en inkomst på minst 18 600 kr per månad.

Saneringsprogrammet har varit mycket omfattande och övergripande syftat till att komma till rätta med underskottet i statens finanser. Alla åtgärder, inklusive inkomstprövningen av änkepensionerna, har också syftat till att bidra till saneringen. Åtgärderna har dock varit av olika karaktär och i många fall också varit av strukturell art. Nu har vi tagit Sverige ur krisen men det innebär inte att vi kan återställa alla besparingar - i så fall är krisen mycket snart tillbaka. Vi har fortfarande en tung statsskuld att gemensamt betala av. Ett ansvar för framtiden innebär att man inte utlovar mer än vad som kan betalas. Därför ligger också den stora delen av saneringsprogrammets åtgärder fast.