Svar på fråga 1997/98:997 om avskjutning av rådjur

den 20 augusti

Lars Hedfors har frågat mig om jag är beredd att vidta några åtgärder för att få till stånd en ökad avskjutning av landets rådjursstam.

Bakgrunden till Lars Hedfors fråga är att rådjuren kan sprida fästingburna sjukdomar och att en för stor stam av rådjur kan utgöra en fara i trafiken och orsaka skador på växtligheten.

Jag delar Lars Hedfors oro över de negativa effekter en för stor stam av rådjur kan åstadkomma. Det gäller inte minst de risker för folkhälsan som en smittspridning genom boreliabakterien kan medföra.

Det är enligt jaktlagen markägarna och jakträttshavarna som har ett ansvar för att landets viltbestånd vårdas på ett sådant sätt att en med hänsyn till allmänna och enskilda intressen lämplig utveckling sker av viltstammarna. En reglering av rådjursstammens storlek sker genom jakt. Det råder lång allmän jakttid på rådjur, 3 månader i nordligaste Sverige och 4 månader i resten av landet. Det finns dessutom en rätt att jaga kid och hornbärande djur under ytterligare tid. Av hänsyn till människors hälsa och säkerhet har länsstyrelsen vidare möjlighet att även under andra tider besluta om skyddsjakt för att förebygga skador av vilt.

Genom bestämmelserna om allmän jakt och om skyddsjakt finns alla möjligheter för markägarna och jägarna att hålla en rådjursstam av sådan storlek att skadorna inte uppfattas som oacceptabla. Enligt vad jag erfarit är riskerna med en för stor rådjursstam uppmärksammade och det finns möjlighet att hålla en väl avvägd rådjursstam. Jag ser därför ingen anledning att nu vidta särskilda åtgärder för att få en rådjursstam av lämplig storlek.