Området runt Sågdammen i Österbybruk är starkt förorenat efter årtionden av ståltillverkning. Fagersta AB bedrev verksamhet mellan 1927 och 1983. Undersökningar visar på en genomgående mycket hög nivå av föroreningar i mark av metaller, bl.a. krom, kadmium, barium och på vissa ställen bly och kvicksilver. Även det ytliga grundvattnet är förorenat. Vid analys av organiska ämnen har bl.a. PCB påträffats vid en deponi på industriområdet samt spår av DDT och lindan vid Sågdammen.
Länsstyrelsen i Uppsala har i nära samarbete med kommunernas miljökontor gjort en inventering av anläggningar för träimpregnering i länet. En del av verksamheterna lades ned för årtionden sedan, medan andra är i full gång.
Naturvårdsverket har bidragit med pengar för arbetets utförande.
På de flesta platserna har konstaterats kraftigt förhöjda halter av arsenik, och i viss mån även koppar och krom. Vem som har ansvaret för föroreningar vid anläggningar som inte är i drift i dag är oklart. För vissa kan staten tvingas att betala både undersökningar och eventuell efterbehandling.
I propositionen om ny miljöbalk behandlas ansvaret för efterbehandling av förorenade mark- och vattenområden. Min fråga till miljöministern är:
Blir det möjligt med den nya miljöbalken att efter så här lång tid ställa tidigare verksamhetsutövare till ansvar för efterbehandling av förorenade mark- och vattenområden?