Svar på fråga :812 om politiska fångar i Peru och 819 om mänskliga rättigheter i Peru

Eva Zetterberg och Per Lager har frågat mig om den svenska regeringens ansträngningar dels för att förbättra situationen för de politiska fångarna i Peru i allmänna termer men också särskilt frågan om Internationella Röda korsets möjlighet att besöka fångarna.

Trots att situationen vad gäller respekt för de mänskliga rättigheterna i Peru sedan 1992 förbättrats kontinuerligt kvarstår allvarliga problem. Dessa gäller det utbredda bruket av tortyr, det stora antalet oskyldigt fängslade för terrorism, den undermåliga rättssäkerheten, systemet med anonyma domare, bruket av militära domstolar och förhållandena i fängelserna.

Vad gäller situationen i fängelserna och särskilt för personer dömda för terroristbrott enligt peruansk lag, kan jag försäkra att regeringen följer utvecklingen noggrant, bl.a. genom vår ambassad på plats samt genom utvecklingssamarbetet med bl.a. Internationella Röda korset, det peruanska Ombudsmannaämbetet och olika fristående MR-organisationer.

Under senare tid har en uppmjukning av de stränga bestämmelserna för de fängslade skett och bl.a. har besöksmöjligheterna för anhöriga utökats i de flesta fall. Vi noterar dessutom med tillfredsställelse att den s.k. benådningskommissionens mandat har förlängts ytterligare sex månader vilket möjliggör att fler för terrorbrott oskyldigt dömda så småningom kan komma att frigivas. Kommissionen bedömer att ca 600 personer blivit oskyldigt dömda och av dessa har hittills 226 personer benådats.

MR-frågor har sedan 80-talet varit en central del av Sveriges utvecklingssamarbete med Peru och vi har i dag ett väl förankrat samarbete med enskilda organisationer i landet för att stärka respekten för mänskliga fri- och rättigheter. Stöd till MR- och demokratiarbete samt humanitära insatser i Peru har alltjämt hög prioritet. Stödet uppgår under 1997 till 21 miljoner kronor som fördelas mellan internationella och svenska enskilda organisationer.

Av detta stöd tilldelas Internationella Röda korset i Peru 4 miljoner kronor för år 1997, vilket innebär en ökning från tidigare år, för att bl.a. kunna bedriva den så viktiga verksamheten med besök i fängelserna. Vi följer utvecklingen vad avser ICRC:s möjligheter att kunna återuppta sin besöksverksamhet mycket noga. Stödet till det peruanska ombudsmannaämbetet, vilket inleddes 1996, förtjänar också att nämnas speciellt. Ombudsmannen följer situationen i fängelserna och anmäler brister i exempelvis sjukvård, obehörig förflyttning mellan fängelser, brister i utspisning m.m. Ombudsmannaämbetets roll i de nyligen genomförda förbättringarna, vilka skall ses som inledande steg i en reformering av förhållandena i fängelserna, är oerhört viktig.

Jag vill slutligen också nämna att Sverige i EU-sammanhang väckt frågan om MR-situationen i Peru, och speciellt betonat situationen i fängelserna. EU kommer sedan gemensamt att bedöma hur man kan stödja en ytterligare förbättring av MR-situationen i Peru.