Rigmor Ahlstedt har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra en upprepning av det som inträffat vid Akademiska sjukhuset och vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra att detta inträffar vid andra sjukhus.
Jag delar Rigmor Ahlstedts uppfattning att spridning av legionellabakterier vid sjukhus är ett mycket allvarligt problem som vi på alla sätt måste försöka undvika. Betydande insatser görs också inom hälso- och sjukvården för att förhindra smittspridning.
Risk för smitta förekommer vid inandning av s.k. vattenaerosoler (små vattendroppar) som innehåller legionellabakterier. Smittrisken är störst från duschar, bubbelpooler och liknande anläggningar. Varmvattnet i fastigheter innehåller högre halter av legionella än kallvattnet. Många sjukhus är under ständig om- och tillbyggnad och får därmed extremt komplexa försörjningssystem. Anmärkningsvärt många fall av smitta har också beskrivits från sjukhus. Människor med ett nedsatt immunförsvar löper störst risk att drabbas av legionärssjukan. Insatser för att begränsa antalet legionellabakterier är därför särskilt viktiga i sjukhus och liknande lokaler där människor med nedsatt immunförsvar vistas.
I det svenska hälso- och sjukvårdssystemet är det i första hand en uppgift för sjukvårdshuvudmännen att se till att hälso- och sjukvården bedrivs så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att vård, behandling och omvårdnad skall ske på ett sådant sätt att förekomst av legionellabakterier förhindras. Verksamheten skall bedrivas i enlighet med gällande lagstiftning, bl.a. hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), smittskyddslagen (1988:1472) och hälsoskyddslagen (1982:1080).
Staten kan styra och påverka arbetet bl.a. genom stödjande och kunskapsförmedlande insatser. Socialstyrelsen har i ett s.k. meddelandeblad (nr 13/93) informerat om legionella och redovisat vilka skyddsåtgärder som kan vidtas. Enligt de uppgifter som jag har inhämtat från Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet avser dessa att vidta ytterligare åtgärder för att förhindra smittspridning orsakad av legionellabakterier. Bl.a. planerar man att tillsätta en arbetsgrupp som skall se över och aktualisera de anvisningar och riktlinjer som behövs för att begränsa smittspridningen.
Staten har emellertid även en kontrollerande roll som främst utövas genom lagstiftning och tillsyn. I detta sammanhang kan särskilt nämnas lagen (1996:786) om tillsyn över hälso- och sjukvården (tillsynslagen) som trädde i kraft den 1 januari i år. Av tillsynslagen framgår bl.a. att Socialstyrelsen utövar tillsyn över all hälso- och sjukvård oavsett driftsform, med undantag för den sjukvård som ges inom försvaret. I sin tillsynsverksamhet har Socialstyrelsen rätt att ta del av handlingar och få upplysningar i behövlig utsträckning samt att göra inspektioner.
Vad gäller situationen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala kan nämnas att Socialstyrelsen följer händelseutvecklingen och förvissar sig om att adekvata åtgärder vidtas. Smittskyddsinstitutet har på olika sätt varit sjukhusledningen behjälpligt i arbetet med att förhindra att fler patienter insjuknar. Sjukhusledningen har informerat mig om att flera åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med bristerna i vattenledningssystemet. Man har bl.a. intensifierat hetvattenspolningen och har för avsikt att bygga om systemet i de delar av sjukhuset där sjukdomsfall har påträffats.
Sammanfattningsvis vill jag framhålla att regeringen ser mycket allvarligt på situationen och har för avsikt att följa utvecklingen. Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet arbetar aktivt för att förhindra smittspridning av legionellabakterien inom hälso- och sjukvården.