Svar på fråga 1997/98:175 om EU:s sysselsättningspolitik

Sten Tolgfors har frågat statsrådet Margareta Winberg när regeringen har för avsikt att lämna förslag som gör det möjligt för Sverige att uppfylla EU:s rekommendationer för sysselsättningspolitiken. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.

Regeringen prioriterar sysselsättningsfrågan mycket högt även i det europeiska samarbetet. Under de senaste åren har ett omfattande arbete bedrivits i EU i syfte att utarbeta strategier för kampen mot arbetslösheten. Vid Europeiska rådets extra möte om sysselsättning i Luxemburg den 20-21 november kunde det samordnings- och övervakningsförfarande som på svenskt initiativ fördragsfästes genom Amsterdamfördraget börja tillämpas i praktiken, redan innan fördraget trätt i kraft. Det viktigaste resultatet av toppmötet var att stats- och regeringscheferna enades om riktlinjer för sysselsättningspolitiken som innehåller gemensamma konkreta mål.

Varje medlemsstat skall framlägga en nationell handlingsplan om genomförandet av riktlinjerna. I den skall medlemsstaterna ta ställning till och kommentera samtliga delar av riktlinjerna för sysselsättningspolitiken. Regeringen kommer att framlägga Sveriges handlingsplan i anslutning till vårpropositionen 1998.

Slutsatserna från toppmötet i Luxemburg innefattar även att länderna skall överväga vilka möjligheter som kan finnas att göra skattesystemet gynnsammare för sysselsättningen, och att vända utvecklingen mot en ökad beskattning av arbete. Det är viktiga och angelägna frågeställningar även i vårt land, och vi kommer att beakta dem i vårt fortsatta arbete. Eventuella åtgärder skall, förutom mot den statsfinansiella stabiliteten, också vägas mot andra angelägna åtgärder för att minska arbetslösheten, förbättra välvärden och främja tillväxt och rättvisa.