Svar på fråga 1997/98:430 om Schengenavtalet

Kia Andreasson har frågat mig om Sverige kommer att avstå från Schengensamarbetet om Danmark säger nej i folkomröstningen.

Först vill jag påminna om att avtalet mellan de nuvarande Schengenstaterna och Danmark om Danmarks anslutning till Schengensamarbetet godkändes för ratificering av det danska folketinget redan förra året. Som bekant behandlar riksdagen för närvarande regeringens förslag om ratificering av motsvarande avtal när det gäller Sveriges anslutning.

Den danska folkomröstningen den 28 maj i år rör frågan om Danmark skall säga ja eller nej till Amsterdamfördraget, dvs. om Danmark skall ratificera Amsterdamfördraget eller ej. Däremot rör folkomröstningen inte frågan om Danmark skall säga ja eller nej till Schengensamarbetet, vilket Kia Andreasson utgår från i sin fråga. Möjligen skulle man kunna säga att ett danskt nej till Amsterdamfördraget innebär att Danmark säger nej till att Schengensamarbetet införlivas i EU.

Enligt Amsterdamfördraget skall det nuvarande Schengensamarbetet införlivas i EU i och med att Amsterdamfördraget träder i kraft. Detta innebär att samarbetet i dess nuvarande form försvinner. I stället kommer de frågor som samarbetet omfattar att behandlas inom ramen för det sedvanliga samarbetet i EU - i såväl första som tredje pelaren - och de kommer att behandlas i enlighet med de bestämmelser som för dessa samarbetsområden finns i EU:s fördrag. Norges och Islands fortsatta deltagande i samarbetet på dessa områden skall regleras i särskilda samarbetsavtal.

Om Danmark inte ratificerar Amsterdamfördraget, kan fördraget naturligtvis inte träda i kraft - lika litet som det kan göra det om någon annan medlemsstat inte ratificerar fördraget. I så fall kommer inte heller Schengensamarbetet att införlivas i EU. I stället fortsätter Schengensamarbetet i sin nuvarande form. Och - som jag nämnde inledningsvis - sin anslutning till det samarbetet har ju Danmark redan godkänt.