Olle Lindström har frågat mig om vilka åtgärder jag ämnar vidta för att lösa problem för fiskarna i östra Norrbotten.
Inledningsvis vill jag framhålla att jag har stor förståelse för de berörda fiskarnas situation. Samtidigt måste det svenska fisket bedrivas på ett hållbart sätt. Ett optimalt nyttjande av fiskbestånden skall nationellt uppnås genom att försiktighetsprincipen tillämpas och den biologiska mångfalden säkerställs. Fisket i Östersjön regleras internationellt av Fiskerikommissionen för Östersjön (IBSFC). IBSFC har beslutat om ett åtgärdsprogram för att trygga vildlaxbestånden i Östersjön. Även om situationen har förbättrats under den senaste tiden är flertalet naturproducerande laxstammar framför allt i Bottniska viken, i en kritisk situation.
Vandringsbestånden av sik i älvarna är sedan flera år svaga varför förbudet mot fiske med håv under försommaren är biologiskt motiverat. Förbudet mot håvfiske under försommaren har dock tillkommit för att framför allt effektivisera förbudet mot fiske efter lax. Huvuddelen av sik stiger upp i älvarna under månaderna juli, augusti och september, varför sikfisket drabbas i mindre omfattning än laxfisket.
Genom att återuppbygga bestånden av sik och vildlax i de svenska älvarna och därigenom långsiktigt trygga tillgången på fiskebara bestånd förbättras förutsättningarna för fisket i bl.a. östra Norrbotten.