den 3 augusti
Tidningen Samefolket är på ett särskilt sätt viktig som ett informationsorgan till den samiska befolkningen, i för samerna angelägna frågor. Det som skiljer Samefolket från andra tidskrifter är att den är hårt vinklad på samiska frågor och dessutom ensam på marknaden. Samtidigt blir samevärlden alltmer politiserad och medierna får då en viktigare roll än någonsin. Med tanke på de krav som alltmer ställs på tidningen är behovet av ytterligare personal nödvändig för att upprätthålla kvaliteten. Det är också en domokratifråga som blivit tydligare sedan Sametinget inrättades. Medialt står sameradion för det huvudsakliga nyhetsutbudet, medan tidningen står för debatter och bakgrund. Att bearbeta långa texter och dokument är naturligtvis en fråga om resurser och tid.
Tidningen får i dag sina ekonomiska resurser huvudsakligen via Sametinget och Samefonden. Något direkt presstöd via Presstödsnämnden har den således inte. Inte heller invandrartidningarna har numera något särskilt stöd. Som medieröst för vårt ursprungsfolk bör tidningen Samefolket dock ha en speciell ställning. Ett rent presstöd utöver dagens stöd är således väl motiverat. I en tid då de samiska frågorna fått ökad tyngd är det lätt att förstå att ytterligare resurser måste till för att tidningen på ett tillfredsställande sätt skall kunna fylla sin viktiga uppgift.
Är kulturministern beredd att verka för att tidningen Samefolket kan erhålla ett särskilt presstöd med tanke på sin speciella roll och den speciella situation tidningen måste arbeta under?