Svar på fråga 1997/98:606 om näringslivets forskningsbehov

Barbro Westerholm har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att förhindra att svenskt näringsliv söker sig utomlands för att tillfredsställa sitt behov av forskning och tillgång på forskarutbildad arbetskraft.

Barbro Westerholms fråga är föranledd av NUTEK:s rapport Företagsledares syn på näringsklimatet i Sverige. Enligt rapporten tror var femte tillfrågad företagsledare att huvudkontoret kommer att ligga utomlands om fem år.

Det är ett faktum att de svenska resurserna för FoU länge har legat bland de högsta i världen. År 1995 uppgick enligt Statistiska centralbyrån (SCB) de totala FoU-utgifterna i Sverige till ca 59 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,4 % av BNP. Den statligt finansierade forskningen är betydande och riksdagen har för budgetåret 1998 anslagit totalt ca 15 miljarder kronor för civil FoU. Anslagen för FoU under Utbildningsdepartementets verksamhetsområde uppgår till ca 9,7 miljarder kronor år 1998, vilket kan jämföras med ca 9,3 miljarder kronor under 1996 respektive 1997. Till detta tillkommer försvarsforskningen och utvecklingsarbete för försvarsområdet vilket för budgetåret 1995 uppgick till ca 2,5 miljarder kronor. Utöver de statliga myndigheterna finns ett antal forskningsstiftelser som finansierar forskning till ett sammanlagt belopp av drygt 1,5 miljarder kronor per år. Detta innebär att resurserna för FoU sammantaget aldrig har varit så stora som i dag. Det är angeläget att dessa stora satsningar i större utsträckning än nu kommer samhället till nytta bl.a. i form av ökad samverkan med näringslivet.

Regeringen har i flera sammanhang betonat det angelägna i att högskolans verksamhet i högre grad präglas av ett närmare samarbete med näringslivet. Detta ingår i högskolans s.k. tredje uppgift som har slagits fast i högskolelagen. En rad specifika samverkansformer mellan högskola och näringsliv har utvecklats, inte minst under senare år. Högskolan är en resurs som företagen kanske inte till fullo utnyttjar. En huvuduppgift för NUTEK är därför att stärka näringslivsrelevansen i FoU-systemet genom att stimulera samverkan mellan högskolan och näringsliv.

Kontakterna mellan näringslivet och högskolan har även förstärkts genom den nya ordningen för högskolornas styrelser. Av ordförandena i de nya universitets- och högskolestyrelserna har mer än en tredjedel sin bakgrund i näringslivet. Vid varje diskussion om högskolans tredje uppgift understryks vikten av nära och fruktbara relationer mellan näringsliv och högskola.

Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté, Forskning 2000, under ledning av universitetskanslern för att få ett bättre underlag för forskningspolitiska beslut och prioriteringar. Näringslivets behov spelar givetvis en väsentlig roll vid ställningstagande till sådana prioriteringar.

Näringslivets behov av forskarutbildade kommer, enligt såväl regeringens som näringslivets bedömningar, att öka de närmaste åren. Eftersom behovet av forskarutbildad arbetskraft ökar har regeringen förstärkt resurserna och reformerat forskarutbildningen. På grundval av dessa åtgärder bedömer regeringen att antalet examinerade kommer att öka betydligt. Inom det tekniska området har examensmålen för 2000-2002 satts till 2 038, vilket innebär en ökning med 800 eller ca 65 % jämfört med utfallet för 1993/94-95/96. Även inom de naturvetenskapliga och medicinska områdena har examensmålen utökats betydligt. För det naturvetenskapliga området har examensmålen för 2000-2002 satts till 1 477, vilket innebär en ökning med 496 eller 50 %. För det medicinska området har examensmålet för 2000-2002 satts till 1 979, vilket innebär en ökning med 405 eller 25 %. Genom dessa åtgärder räknar vi med att antalet doktorsexamina inom ett par år kommer att fördubblas i förhållande till i början av 1990-talet. Vi beräknar även att antalet anställningar som doktorand under innevarande år skall bli ca 25 % högre än föregående år.

Regeringen har dessutom satsat stora resurser på att bygga ut ingenjörsutbildningarna som är en förutsättning för en ökad forskarutbildning inom det teknikvetenskapliga området. Av de 60 000 nya platser som avsatts under perioden 1997-2000 har 30 000 avdelats till naturvetenskap och teknik. Examensmålen för civilingenjörer har höjts till 12 870 för treårsperioden 2003-2005, alltså till i genomsnitt 4 290 per år. Detta skall jämföras med att vi år 1996/97 utexaminerade strax över 3 400 civilingenjörer. Till detta kan vi lägga högskoleingenjörerna som kommer att öka i takt med det stigande antalet utbildningsplatser. I och med dessa satsningar beräknas Sverige år 2005 ha drygt 100 000 civilingenjörer under 65 år och omkring 200 000 övriga ingenjörer inklusive gymnasieingenjörer. I mitten av 1980-talet fanns det bara omkring 45 000 civilingenjörer och 70 000 övriga ingenjörer. Båda dessa grupper kommer således att ha mer än fördubblats under en 20-årsperiod. Mycket snabbare än så är det knappast möjligt att bygga ut utbildningarna.