Svar på fråga 1997/98:937 om abort och 938 om missbruk av abortmöjligheterna

den 5 augusti

Lennart Brunander och Lennart Fridén har båda frågat mig om jag är beredd att vidta åtgärder för att förhindra möjligheten att få abort om det väntade barnet har oönskat kön.

Vid fosterdiagnostik framkommer ibland uppgifter om sådant som man inte direkt eftersökt, s.k. bifynd. Ett vanligt bifynd är att undersökningen ger uppgift om fostrets kön. Enligt gällande lagstiftning har kvinnan i princip rätt att få del av all information som kommer fram vid fosterdiagnostik, även sådan som inte eftersökts vid undersökningen.

I propositionen (1994/95:142) om fosterdiagnostik och abort togs denna fråga upp. Det konstaterades där att uppgift om kön oftast inte har något samband med det väntade barnets hälsotillstånd. Undantag från detta är könsbundna sjukdomar. I dessa fall tillhör de blivande föräldrarna ofta en riskgrupp och undersökningen har gjorts just i syfte att få bekräftat om det blivande barnet har anlag för den könsbundna sjukdomen eller inte.

Regeringen konstaterade i propositionen att det inte finns några uppgifter om huruvida det förekommer att kvinnor begär abort på grund av att fostret har oönskat kön. Om det över huvud taget förekommer torde det dock, enligt propositionen, vara ytterligt sällsynt och ingenting som kan försvaras. Där framhölls också att en fördomsfull syn på könen måste bemötas och förändras med ideologiska metoder, inte genom att undanhålla de blivande föräldrarna information. Slutsatsen i propositionen var att öppenhet är viktigt från sjukvårdens sida och att även uppgift om barnets kön när det inte har betydelse för dess hälsotillstånd skall lämnas ut om kvinnan frågar efter den.

Det har nu kommit fram uppgifter som tyder på att det i enstaka fall förekommer att kvinnor på felaktiga grunder får den fosterdiagnostiska undersökningen utförd.

Även om detta är någonting som förekommer endast undantagsvis behöver frågan övervägas ytterligare.