Rolf Gunnarsson har frågat mig hur regeringen planerar för att klara målet att ha ett svenskt hemvärn omfattande 125 000 personer år 2002.
Hemvärnet har de senaste åren prioriterats i olika avseenden, t.ex. när det gäller den materiella förnyelsen. Detta förhållande belyses i Försvarsmaktens årsredovisning för år 1997. Visserligen har antalet hemvärnsmän minskat något, men rekryteringen har varit god, vilket kan tolkas som att en viss föryngring har ägt rum. Hemvärnets materiella status har ökat under året. Bl.a. har uniform 90 slutlevererats och utrustning för mörkerstrid och samband tillförts. Jag vill även nämna de försök som nu genomförs med direktutbildning av värnpliktiga till hemvärnet.
I samband med regeringens arbete med att rätta till problemen i Försvarsmaktens ekonomi och planering föreslog Försvarsmakten reduceringar inom hemvärns- och frivilligverksamheten på ca 50 miljoner kronor. Regeringen godtog inte detta förslag utan beslöt att besparingen endast skulle omfatta allmänna reduceringar uppgående till ca 10 miljoner kronor. Regeringen krävde vidare att Försvarsmakten i kommande årsredovisning skall redovisa förändringar i hemvärnets materiella status, läget när det gäller rekrytering och avgångar samt konsekvenserna av ovan nämnda reduceringar.
Hemvärnet är enligt min uppfattning en viktig del av det svenska försvaret. Hemvärnet har betydelsefulla operativa uppgifter och spelar en stor roll när det gäller folkförankringen av det svenska totalförsvaret.
Regeringen kommer därför även fortsättningsvis att, inom ramen för ett anpassningsförsvar, prioritera hemvärnets verksamhet och noggrant följa utvecklingen i olika avseenden, bl.a. när det gäller de kvantitativa målen. Regeringen kommer att återkomma till denna fråga i samband med kontrollstationen.