Eva Eriksson har frågat mig vad jag avser göra för att begränsa de föroreningar som höghastighetsfärjor släpper ut.
Ett fartygs bränsleförbrukning ökar vid ökande fart. Därmed ökar också fartygets emissioner. Detta gäller för alla fartyg. Av de totala koldioxidutsläppen från sjöfarten bidrar höghastighetsfartygen endast med en mindre del. Eventuella åtgärder för att minska utsläppen bör därför inte rikta sig enbart mot höghastighetsfartyg.
Åtgärder som ensidigt införs av Sverige kan bara i begränsad utsträckning få några direkta konsekvenser för miljön. Sverige måste därför arbeta internationellt för att tillse att åtgärder vidtas inom en större region.
Regeringen konstaterade i den transportpolitiska propositionen (prop. 1997/98:56) att dagens regelverk inom EG knappast möjliggör ett uttag av en koldioxidavgift för sektorn. En sådan åtgärd måste föregås av en behandling inom EU.
Regeringen avser att aktivt, inom bl.a. IMO, EU och HELCOM, driva frågan om internalisering av sjöfartens externa kostnader på internationell nivå. Det pågående arbetet med ett nytt energibeskattningsdirektiv är i detta sammanhang mycket viktigt.
Vad beträffar övriga emissioner från fartyg, inklusive höghastighetsfartyg, har den införda miljödifferentieringen av sjöfartsavgifterna till syfte att styra mot kväveoxidreducerande teknik och användning av lågsvavligt bränsle på fartyg. Regeringen har för avsikt att verka för att liknande styrmedel införs även i andra länder, framför allt i vårt närområde.