Fråga 1997/98:289 av Ingrid Näslund (kd) till utrikesministern om den ryska religionslagen

Den 18 och den 19 december möttes OSSE-ländernas utrikesministrar till toppmöte i Köpenhamn. Den viktigaste frågan var att på Rysslands förslag diskutera en säkerhetsstadga, som handlar om säkerheten i Europa inför 2000-talet. Från Sveriges sida har under förberedelserna påpekats vikten av att åtagandena när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna, enligt Parisstadgan och Helsingforsslutakten, inte försvagas. Även i partnerskaps- och samarbetsavtalet, som slutits mellan EU-länderna och Ryssland finns en människorättsklausul, artikel 2, som stadgar att EU-länderna och Ryssland skall respektera de demokratiska principerna och de grundläggande fri- och rättigheterna, till vilka religionsfriheten hör. I deklarationen från ESK:s (numera OSSE:s) toppmöte i Helsingfors 1992, förkastar toppmötet "religiös diskriminering" i varje form. Europarådets medlemmar har också mycket vittgående åtaganden när det gäller de mänskliga rättigheterna. När Ryssland togs in höjdes en del kritiska röster bl.a. på grund av dödsstraffet. Det ansågs dock lättare att påverka länder inifrån. I kraft av medlemskap i OSSE och Europarådet och som avtalspartner kan vi ställa krav på Ryssland när det gäller de mänskliga rättigheterna. President Jeltsin undertecknade den 26 september i år en ny rysk religionslag, som anses strida mot konstitutionen, vara diskriminerande och inte garantera alla medborgare frihet att utöva sin religion. Det är oroväckande om Ryssland får uppfattningen att vi inte med kraft reagerar mot att lagen nu träder i kraft och på vissa håll redan börjat tillämpas.

Vilka tillfällen har utrikesministern eller någon annan svensk minister utnyttjat för att kritiskt ta upp religionslagen med ryska regeringsföreträdare sedan lagen antogs?