Svar på fråga 1997/98:1055 om dammsäkerheten i de utbyggda älvarna

den 11 september

Sigge Godin har frågat försvarsministern om denne avser att vidta några åtgärder för att tillgodose en fullgod dammsäkerhet vid de nuvarande exceptionella vattenflödena. Frågan skall besvaras av mig.

Med dammsäkerhet avses åtgärder i dammanläggningar för att förebygga dammhaverier och s.k. höga flöden. Vidare avses förebyggande åtgärder nedströms dammanläggningar och planering för skadeavhjälpande räddningsinsatser i samband med dammhaverier eller höga flöden. När det gäller höga flöden bör framhållas att den allmänna uppfattningen är att risken för och följderna av sådana är mindre i reglerade älvar än i oreglerade älvar.

Den viktigaste regleringen för den förebyggande dammsäkerheten i dammanläggningar finns i vattenlagen (1983:291), VL. I samband med tillståndsprövning enligt VL meddelar vattendomstolen de bestämmelser som behövs beträffande bl.a. dammsäkerheten. Det gäller exempelvis dammens konstruktiva hållfasthet. Så gott som alla vattendomar från 1940-talet och framåt innehåller bestämmelser om innehållande och tappning av vatten, s.k. vattenhushållningsbestämmelser. De syftar bl.a. till att begränsa risken för höga flöden och dammhaveri.

Dammägaren ansvarar för dammens drift, underhåll och tillförlitlighet. Länsstyrelsen utövar tillsyn över dammanläggningarna enligt VL. Räddningsinsatser i samband med dammolyckor och höga flöden omfattas av räddningstjänstlagen (1986:1102). Den som är skyldig att underhålla en dammanläggning är strikt ansvarig för skador som orsakas vid ett dammhaveri. Kraftindustrin har gemensamt tagit fram riktlinjer för driften av dammar vid höga flöden och andra kritiska situationer. Det pågår sedan mitten av 1980-talet ett långsiktigt arbete inom kraftindustrin med syfte att förbättra dammsäkerheten med hänsyn till risken för höga flöden.

Affärsverket Svenska kraftnät (Svenska kraftnät) skall enligt sin instruktion följa utvecklingen vad avser dammsäkerheten i landet och verka för att höga flöden som kan orsaka skador begränsas vid driften av denna.

Bakgrunden till Sigge Godins fråga är den senaste tidens höga flöden i främst flera av Norrlandsälvarna. Orsaken till flöden uppges vara att det fallit exceptionellt mycket nederbörd.

Enligt den information som jag har fått gör kraftföretagen vad de kan för att, med beaktande av gällande vattendomar, i den rådande situationen så långt möjligt undvika skadeverkningar till följd av de höga flödena. Räddningstjänsten i berörda kommuner har en hög insatsberedskap. Det har vidtagits åtgärder längs med de berörda älvarna för att reducera verkningarna av de höga flödena. Regionala samordningsgrupper är verksamma. Statens räddningsverk har vidtagit förberedelser för att vid behov kunna bistå berörda länsstyrelser och kommuner. Jag utgår ifrån att berörda kraftföretag som räddningsledare beaktar de möjligheter till ändrad vattenhushållning i nödsituationer som medges enligt VL.

Sammanfattningsvis bedömer jag att de berörda kraftföretagen och räddningsledarna är kompetenta att utan direkta regeringsingripanden säkra en så god dammsäkerhet som är möjligt i den rådande situationen.

Jag fäster dock stor vikt vid att erfarenheterna av det inträffade följs upp så att dammsäkerheten kan förbättras i framtiden om så erfordras. Det är en uppgift för Svenska kraftnät att genomföra denna uppföljning och att överväga vilka åtgärder som kan behöva genomföras för att i framtiden begränsa höga flöden vid driften av dammar. I uppföljningen ingår att granska tillämpningen av gällande bestämmelser och de berörda aktörernas, bl.a. kraftföretagens, agerande i samband med de nu inträffade höga flödena. Uppföljningsarbetet har inletts vid Svenska kraftnät. Jag ser med stort intresse fram emot resultatet av arbetet.