den 16 september
Eva Goës har frågat mig vad jag avser att göra för att skärpa lagen om kärnteknisk hantering, så att inte radioaktivt smittat skrot kommer in i smältningsprocessen.
Eva Goës fråga syftar på en händelse i stålverket Avesta-Sheffield i Avesta. Vid en kontroll som stålverket rutinmässigt genomför upptäcktes att man smält ned en strålkälla. Händelsen inträffade lördagen den 29 augusti 1998 och rapporterades under måndagen den 31 augusti till Statens strålskyddsinstitut, SSI. Under måndagen och tisdagen gjorde SSI noggranna mätningar såväl utanför som inne i stålverket. Mätningarna visade att stråldosen utanför verket inte överskred den normala variationen i bakgrundsstrålningen. En kontroll av SSI:s mätstationer för gammastrålning och FOA:s luftfilterstation i Stockholm visade inte på några förhöjda värden.
De prov som SSI analyserat visar att det varit fråga om en sluten strålkälla innehållande iridium-192. Iridium-192 har en halveringstid på 74 dagar vilket innebär att strålkällans styrka avtar ganska snabbt. Företaget och SSI har ännu inte lyckats klarlägga varifrån den strålkällan kommer. Det kan dock konstateras att iridium-192 bl.a. används i industrin för kontroll av svetsskarvar. Tillsammans med Avesta-Sheffield fortsätter SSI-utredningen.
I likhet med vad jag redovisade i mitt svar till Eva Goës den 17 juli 1998 i en fråga om kontroll vid nedsmältning av skrot (fråga 1997/98:12 och 1997/98:13) utgör uttjänta slutna strålkällor ett problem som uppmärksammats internationellt. Som svar på Eva Goës fråga vill jag säga att Sverige generellt sett har den lagstiftning och den myndighetskontroll som behövs för att kunna utöva kontroll av strålkällor. Jag vill dock informera om att hantering av strålkällor innehållande iridium-192 inte är kärnteknisk verksamhet enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet utan verksamhet med strålning enligt strålskyddslagen. Att låta en uttjänt sluten strålkälla komma på drift innebär ett brott mot strålskyddslagstiftningen. Genom strålskyddslagstiftningen ges också de bemyndiganden som behövs för att utöva kontroll över all verksamhet med strålning.
För att eliminera risken för att okänt radioaktivt material skall komma in i smältningsprocessen förs allt skrot som tas in i stålverket genom en särskild gammastrålningsmätare. Ett särskilt problem i det sammanhanget utgör uttjänta slutna strålkällor. De är svåra att upptäcka just därför att den slutna strålkällan är skärmad för att skydda mot strålning.
Regeringskansliet (Miljödepartementet) kommer emellertid att i samråd med SSI se över möjligheterna att komplettera strålskyddslagstiftningen med regler syftande till att ytterligare skärpa rutinerna vid hantering hos dem som yrkesmässigt innehar slutna strålkällor.