Ingrid Näslund har frågat mig om vilka tillfällen jag eller något annat statsråd utnyttjat för att kritisk ta upp den ryska religionslagen med ryska företrädare sedan lagen antogs.
Antagandet i september 1997 av den ryska lagen "Om samvetsfrihet och religiösa sammanslutningar" föregicks av att en tidigare version av lagen antogs av det ryska parlamentet i juli 1997. Detta lagförslag, vilket av många bedömdes som diskriminerande mot de "icke-traditionella" trossamfund som under senare år vunnit anslutning i det ryska samhället, utsattes för hård kritik av det internationella samfundet, däribland av EU, som vid flera tillfällen tog upp frågan med ryska företrädare. Den internationella kritiken gällde framför allt hur lagen stod i överensstämmelse med Rysslands förpliktelse enligt internationella konventioner om mänskliga rättigheter som reglerar bl.a. religionsfrihet, föreningsfrihet och icke-diskriminering. Sverige deltog aktivt i utformandet av EU:s linje. Sverige tog även upp frågan vid bilaterala överläggningar med Ryssland på politisk nivå. Det var därför glädjande att president Jeltsin i juli 1997 beslöt att inte godkänna lagen genom att vägra skriva under denna.
Det omarbetade förslag till lag "Om samvetsfrihet och religiösa sammanslutningar" som president Jeltsin presenterade den 5 september uppgavs grunda sig på en kompromiss som nåtts vid överläggningar med presidentens råd för kontakter med religiösa sammanslutningar.
Det nya lagförslaget antogs i september 1997 av Duman och Federationsrådet och undertecknades av presidenten den 26 september 1997. Det hade genomgått vissa förändringar i jämförelse med den version som presidenten avvisat i juli, samtidigt som ett flertal av de kärnbestämmelser som tidigare kritiserats, nämligen den åtskillnad som görs mellan olika typer av religiösa sammanslutningar, kvarstod som intakta.
Den svenska regeringens uppfattning är att det nu framför allt gäller att följa lagens tillämpning, i synnerhet som många formuleringar i lagen är vaga, och att fortsatta kontakter med Ryssland i frågan bör ta sin utgångspunkt i tillämpningen i konkreta fall. Mot bakgrund av den korta tid som förflutit sedan lagen antogs, och då det, såvitt bekant, ännu inte föreligger några konkreta exempel på lagens tillämpning, är det ännu för tidigt att bedöma hur lagen kommer att tillämpas.
Sverige följer noga, såväl bilateralt som inom ramen för EU-samarbetet, utvecklingen vad gäller tillämpningen av den nya lagen och kommer att agera om det visar sig att tillämpningen av den strider mot internationella normer inom området mänskliga rättigheter, i synnerhet dem som gäller religions-, föreningsfrihet och icke-diskriminering, vilka Ryssland åtagit sig att följa.