Maud Björnemalm har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta så att det sker regionalpolitiska överväganden när beslut fattas om en centralisering av statliga myndigheter.
Frågan är föranledd av att det pågår en omorganisation av kronofogdemyndigheterna. Efter förslag i budgetpropositionen för 1997 beslutade riksdagen i december 1996 om en ny myndighetsindelning för kronofogdemyndigheterna. I stället för de länsvisa myndigheterna skulle det bildas tio regionala myndigheter. Det främsta syftet var att förbättra lednings- och styrningsfunktionerna och att skapa bättre underlag för interna stödfunktioner inom myndigheterna och för sådana operativa funktioner som kräver utpräglat specialistkunnande men där antalet ärenden är litet.
De nya myndigheterna bildades den 1 januari 1997. Under 1997 pågår en anpassning av kronofogdemyndigheternas inre organisation till den nya indelningen. I propositionen framhölls att den operativa verksamhet som inom kronofogdemyndigheterna bedrivs på ca 95 orter i landet inte berörs av sammanslagningen. Regeringen gjorde mot den bakgrunden bedömningen att konsekvenserna av denna vad gäller personalens tjänstgöringsorter skulle bli mycket små.
I de riktlinjer för den nya organisationen som Riksskatteverket beslutat om sägs bl.a. att den operativa verksamheten inom indrivningen bör bedrivas decentraliserat i den utsträckning det är förenligt med tillräcklig verksamhetsvolym. Om förslag till förändringar i kontorsstrukturen lämnas skall en konsekvensbeskrivning göras som skall belysa såväl ekonomiska konsekvenser som konsekvenser för personal och andra intressenter.
Beslut om kontorsstrukturen skall fattas av Riksskatteverket, och jag avser inte att vidta någon åtgärd vad gäller utformningen av kronofogdemyndigheternas inre organisation.