Svar på fråga 1997/98:546 om skolbarnsomsorg

Rigmor Ahlstedt har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att den lagstadgade anpassningen av barnomsorg och skolbarnsomsorg till föräldrarnas behov skall efterlevas.

Jag vill inledningsvis framhålla att trygghet i omsorgen är grundläggande för att uppnå en god kvalitet i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Det handlar dels om att verksamheten skall hålla en sådan kvalitet att barnens behov av stöd och stimulans för sin utveckling och lärande tillgodoses, dels att verksamheten skall tillhandahållas i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov.

I de allra flesta kommuner råder nu full behovstäckning inom barnomsorgen i enlighet med gällande lagstiftning. Föräldrar som ansöker om plats kan oftast räkna med att få en sådan inom några månader. Antalet inskrivna barn i barnomsorgen har ökat mellan åren 1991 och 1996 med ca 30 %. Störst har ökningen varit inom fritidshemmen. Ökningen av antalet platser har genomförts inom oförändrade ekonomiska ramar. Samtidigt som kommunerna genom en kraftfull utbyggnad nått målet om full behovstäckning har ett positivt utvecklingsarbete bedrivits i kommunerna, som inneburit en integration mellan förskola, skola och fritidshem.

Jag anser därför att det finns anledning att se ljust på situationen inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Min förhoppning är också att alltfler barn skall kunna få del av verksamheten.

Under 1990-talets kraftiga utbyggnad av barnomsorgen till full behovstäckning har kommunerna prövat olika lösningar för att klara uppdraget. Ett sätt har varit att införa tidsrelaterade avgifter, vilket lett till att barnens vistelsetider kortats och personalkostnaderna kunnat minskas. Föräldrar har olika behov av omsorg för sina barn, både inom en kommun och mellan kommuner. Att anpassa öppethållandet till barnens vistelsetider är en av de faktorer som bidragit till ett effektivt resursutnyttjande.

Enligt den barnomsorgslagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 1995 och som sedan den 1 januari 1998 har överförts till skollagen (1985:1100) skall förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Med detta har avsetts vad som kan anses som normal arbetstid på dagtid under vardagar. Socialstyrelsens statistik från år 1996 (Socialtjänst 1997:7) visar att i ca 90 % av daghemmen är öppethållandet mellan tio och tolv timmar per dag, måndag till fredag. Ungefär 3 % av daghemmen har öppet 13 timmar eller mer. När det gäller fritidshemmen har drygt 80 % öppet tio timmar eller mer. Familjedaghemsverksamheten kan komplettera daghem och fritidshem så att även barn till föräldrar med obekväma arbetstider kan erbjudas barnomsorg. Min tolkning av dessa siffror är att en majoritet av kommunerna erbjuder omsorg med en god täckning av dagen.

När det gäller öppethållande inom barnomsorgen, är det min uppfattning att denna fråga, liksom hittills, skall beslutas av kommunerna utifrån gällande lagstiftning och lokala behov. Det finns dock givetvis anledning att följa utvecklingen vad gäller kvaliteten i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Sedan den 1 januari 1998 är det Skolverkets ansvar att utöva tillsyn, uppföljning och utvärdering av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Verket har fått i uppdrag att senast den 30 oktober 1998 presentera en samlad bedömning av de båda verksamhetsområdena och lämna en redogörelse för planerade insatser och prioriteringar. Särskilt skall utformningen av tillsynen belysas.