Svar på fråga 1997/98:412 om handeln med premieobligationer

Den 2 februari 1995 svarade dåvarande finansministern på en fråga från Eva Björne om vad som behövde göras för att obligationer som spärrats observeras i någon form av kontroll vid bankkontoren.

Frågan hade ställts med anledning av att ett bankkontor hade köpt stulna premieobligationer utan att kontrollera Riksgäldskontorets spärrlista samt under fyra års tid vägrat att till polisen lämna ut namnet på den person som banken köpt obligationerna av.

Finansministern svarade då Eva Björne med att han ämnade försäkra sig om att Finansinspektionen inom ramen för sin föreskriftsmakt, beaktar problemet med spärrade obligationer samt att diskussioner skulle inledas med justitieministern i syfte att se om penningtvättslagen borde stärkas.

Eva Björne har nu frågat om jag vidtagit utlovade åtgärder för att hindra penningtvätt genom handel med obligationer.

Det skall först sägas att premieobligationer utgivna fr.o.m. första lånet 1996 utfärdas genom att registreras på konto hos Värdepapperscentralen, vilket innebär att det inte längre kommer att finnas några obligationer som kan förkomma. Emellertid kommer det under en övergångsperiod att finnas äldre dokumentbaserade premieobligationer i omlopp.

Jag kan konstatera att Finansinspektionen redan 1994 hade utfärdat både föreskrifter och allmänna råd om bl.a. kontrollrutiner till förebyggande av penningtvätt (FFFS 1994:9 och 10). Dessa är tillämpliga på alla banktransaktioner, alltså även handeln med premieobligationer, och anger på ett detaljerat och utförligt sätt hur t.ex. en bank skall kontrollera kunders identitet och granska alla transaktioner som kan antas härröra från brottsligt förvärv m.m. Dessa regler gäller än i dag.

Sedan dess har regeringen dessutom tagit initiativ att ytterligare effektivisera bekämpningen av penningtvätt. I november 1995 beslutade regeringen att tillkalla en utredare för att utreda olika frågor om bekämpning av penningtvätt och annan kvalificerad brottslighet (dir. 1995:132).

Utredaren överlämnade sitt betänkande, Bekämpande av penningtvätt (SOU 1997:36), i mars 1997. Han föreslår bl.a. att t.ex. banker skall kunna använda datastöd i sina interna kontrollrutiner. Vidare föreslår han uppmjukningar i vissa sekretessbestämmelser så att informationsutbytet, t.ex. mellan bankerna och polisen, underlättas. Enligt förslaget skall vissa mer flagranta överträdelser av penningtvättslagen begångna av personer verksamma inom t.ex. en bank kunna bestraffas.

Utredningen bereds för närvarande och jag hoppas att regeringen skall kunna lämna ett förslag till riksdagen senare i vår.