Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att intagningssystemet till universitet och högskolor inte skall missgynna studenter med gymnasiebetyg enligt det nya betygssystemet.
De nya regler som riksdagen och regeringen har fattat beslut om innebär att vi återigen har fått ett antagningssystem som är överblickbart och rättssäkert och som gör att de sökande vet att samma regler tillämpas i hela landet. De nya reglerna innebär också att de elever som nu går i gymnasiet vet vilka spelregler som gäller när de senare skall söka till högskolan genom att det nu finns enhetliga regler för hur betygen skall meritvärderas.
Trots en kraftig utbyggnad av högskolan är det många utbildningar som har betydligt fler sökande än det finns plats för och därför måste man ha regler för hur urvalet av de sökande skall gå till. Eftersom de sökande har olika bakgrund och alltså söker på olika slag av meriter måste urvalssystemet också ta hänsyn till detta. Regeringen har beslutat att en viss del av platserna skall besättas efter betyg och en annan del efter högskoleprovet. Högskoleverket har fått bemyndigande att meddela föreskrifter om fördelning av platserna för dem som söker i betygsurvalet.
Sedan en tid har vi ett nytt betygssystem i gymnasieskolan som radikalt skiljer sig från det tidigare. Dessa två betygssystem är inte jämförbara och beräkningen av det s.k. jämförelsetalet skiljer sig åt. De gamla sifferbetygen tillhör ett relativt betygssystem och jämförelsetalet räknas fram genom ett enkelt medelvärde. Alla betyg är därmed lika mycket värda vid beräkning av medelvärdet. De nya bokstavsbetygen är till skillnad från sifferbetygen mål- och kunskapsrelaterade och vid framräkningen av jämförelsetalet för urvalet till högskolan ges samma betyg olika värde beroende på hur omfattande den enskilda kursen är - längre kurser ger därför ett högre poängtal.
Sökande med betyg från olika betygssystem kan inte utan vidare jämföras i samma kvotgrupp och detta problem uppstår antingen vi har gemensamma regler för urval eller inte. Vi måste också räkna med att vi under flera år framåt har två grupper av sökande med betyg. Högskoleverket har därför beslutat att betygsurvalet skall bestå av fyra grupper, där de sökande som har slutbetyg från gymnasieskolan eller vuxenutbildning med bokstavsbetyg skall behandlas i en egen s.k. kvotgrupp.
Betyder då detta att den ena eller andra gruppen missgynnas av det nya antagningssystemet? Marietta de Pourbaix-Lundin hävdar att de sökande som har slutfört gymnasiestudierna i det nya gymnasiet missgynnas. Det finns ännu inga uppgifter som visar hur antagningen till samtliga utbildningar har utfallit eftersom en mycket stor del av platserna besätts i lokal antagning. Men den preliminära statistiken från Verket från högskoleservice, som sköter den samordnade antagningen, tyder på att det som Marietta de Pourbaix-Lundin påstår inte är riktigt. Av alla behöriga förstahandssökande i den samordnade antagningen var det drygt 20 % som hade avgångsbetyg från den nya gymnasieskolan. Men av alla som antogs utgjorde denna grupp närmare 23 %, alltså något fler än gruppens storlek. Man kan alltså inte på den information som nu finns tillgänglig påstå att ytterst få av dessa ungdomar kom in på högskolan.
Vid antagningen till hösten 1997 var det första gången de nya tillträdesreglerna tillämpades och därför kan vissa problem ha uppstått. Vi har redan identifierat några sådana som gäller sökande med utländsk utbildning och som kommer att rättas till. Högskoleverket skall på regeringens uppdrag lämna en rapport om erfarenheterna från höstens antagning och om det bedöms nödvändigt föreslå vilka förändringar som bör vidtagas. Detta uppdrag skall redovisas tidigt under hösten så att eventuella förändringar kan göras till nästa antagningsomgång.