Svar på fråga 1997/98:373 om barnsängsfeber och användningen av antibakteriella fodertillsatser

Carina Hägg har frågat mig om också en tillförlitlig statistik om barnsängsfeber kommer att utgöra underlag i arbetet mot användning av antibakteriella fodertillsatser.

Ett av de stora hoten mot såväl folk- som djurhälsan i världen är antibiotikaresistens hos sjukdomsframkallande bakterier. Det är därför av stor vikt att vi inom alla sektorer är varsamma i vårt användande av antibiotika. Onödigt bruk måste förhindras. Tillförlitlig och jämförbar statistik över den aktuella resistenssituationen är av stort värde för att särskilda problem skall kunna identifieras och åtgärdas i tid.

Diskussionen kring risker med användandet av antibakteriella fodertillsatser fokuseras i huvudsak på bakteriegruppen enterokocker. Där har resistens, som kan sättas i samband med användande av flera olika fodertillsatser, påvisats i andra medlemsländer.

Barnsängsfeber kan orsakas av s.k. grupp A streptokocker. Sådana streptokocker orsakar även sjukdomar som halsfluss, scharlakansfeber, öron-, hud- och sårinfektioner. I Sverige följs resistensläget för grupp A streptokocker genom att Smittskyddsinstitutet från de mikrobiologiska laboratorierna i landet årligen samlar in resistensdata för ett representativt urval av de streptokockstammar som finns i omlopp i samhället. Antalet mikrobiologiskt verifierade fall av barnsängsfeber är emellertid mycket lågt och enligt Smittskyddsinstitutet skulle inte ens en tillförlitlig rapportering av dessa fall ge ett tillräckligt underlag för att upptäcka en eventuell antibiotikaresistens hos streptokocker. Statistik över barnsängsfeber är således inte ett användbart underlag i arbetet mot användning av antibakteriella fodertillsatser.