Svar på fråga 1997/98:429 om kulturväxter

Björn Kaaling har frågat mig hur jag avser att agera för att utveckla EU:s regelverk så att det blir möjligt att saluföra kulturväxter utan att dessa belastas med kostnader för provning och intagande på sortlistor.

EG:s direktiv på utsädesområdet omfattades redan av EES-avtalet. Förutsättningen för att ett köksväxtutsäde skall få säljas är att det åtminstone är kontrollerat som standardutsäde. Köksväxtsorten skall finnas med i antingen den svenska sortlistan, i EG:s gemensamma sortlista för arter av köksväxter eller i en nationell sortlista i EES-området. Att sorten inte finns med på en sortlista innebär i sig inte ett odlingsförbud.

Syftet med utsädeskontroll och reglerna för utsäde av bl.a. köksväxter är att garantera konsumenten produkter av bra kvalitet som ger friska grödor och god avkastning.

Det finns dock ett konsumentintresse för att använda sådana gamla inhemska sorter och sorter från länder utanför EU som inte är intagna i EG:s gemensamma sortlista eller i de nationella listorna i EES-området och därför inte får säljas. De köksväxtsorter det rör sig om säljs i så små mängder att det inte lönar sig att ta in dem på en sortlista.

Kommissionen har nyligen lagt fram ett förslag som rör genomförandet av den inre marknaden på utsädesområdet. Till detta är kopplat en möjlighet till handel med och odling av lokala, äldre sorter genom att en bevarandelista upprättas. Förslaget har tillkommit för att främja biodiversiteten. Sverige har för att ytterligare förenkla reglerna föreslagit ett undantag för hobbyodling och vi kommer även i fortsättningen att arbeta för bättre och enklare regler för köksväxtutsäde.

För att försöka tillgodose konsumenternas önskemål arbetar regeringen således för en större flexibilitet i EG:s regelverk för köksväxtsorter. Regeringen är dessutom beredd att omgående se över vad som går att göra nationellt i frågan.