Svar på fråga 1997/98:1038 om SJ:s fraktpriser och sjöfarten

den 7 september

Erling Bager har frågat mig om jag avser att ta något initiativ till att säkerställa konkurrens mellan trafikslagen på lika villkor. Frågan ställs mot bakgrund av att viss trafik med oljeprodukter mellan Karlstad och Göteborg, som tidigare gått med fartyg, numera sköts av SJ på järnväg.

En av de centrala tankarna i den transportpolitik som riksdagen beslutade om i våras är, att inom ramen för de övergripande målen och riktlinjerna bör systemperspektivet lyftas fram snarare än de enskilda trafikslagen, och att kundernas önskemål måste ges stor tyngd i det transportpolitiska arbetet. Erling Bager undrar bl.a. i sin fråga vem som tjänar på att sjöfarten nu konkurreras ut från denna trafik. Svaret torde i huvudsak vara att det är oljebolaget, kunden, som i detta fall utifrån sina egna krav på pris, miljö, säkerhet och logistik funnit mer optimalt att transportera sina produkter per järnväg. Vi bör dock också notera att den här aktuella oljemängden utgör ca 10 % av den totala i Vänersjöfart.

Det är riktigt att sjöfarten bedriver ett viktigt säkerhets- och miljöarbete bl.a. vad gäller oljetransporter, som lett fram till fartyg med dubbla skrov etc. Säkerhets- och miljöfrågor är ett centralt inslag i transportpolitiken och därmed inom samtliga trafikslag. Även järnvägen har ett rigoröst regelverk för transporter av farligt gods och SJ bedriver dessutom ett omfattande arbete inom säkerhet och miljö.

Vad gäller påståendena i Erling Bagers fråga rörande fraktprisläget för vissa transporter handhas sådana frågor av Konkurrensverket och är inte en fråga för regeringen. Enligt vad jag erfarit pågår också en prövning av SJ:s priser i det enskilda fallet enligt konkurrenslagen. Låt mig dock också påpeka att även det privata BK Tåg numera kör godståg mellan Karlstad och Göteborg, delvis i konkurrens med Vänersjöfarten.