Fråga 1997/98:357 av Lena Klevenås (s) till utrikesministern om mänskliga rättigheter i Colombia

Situationen för de mänskliga rättigheterna i Colombia har ytterligare försämrats. 30 000 ouppklarade mord sker årligen. Människor försvinner utan att komma till rätta. Antalet internflyktingar har stigit till en miljon.

En mycket utsatt grupp är de modiga människor som fortsätter att kämpa för mänskliga rättigheter trots alla dödshot, försvinnanden och utomrättsliga avrättningar.

Säkerheten för t ex MR-förespråkaren María Eugenia Cárdenas är obefintlig. MR-kontoret drivet av organisationen ASFADDES i Ríosucio där hon arbetade har tvingats stänga på grund av hot mot henne. Redan 1992 försvann hennes far och bröder. De har inte hittats och återstoden av familjen har kontinuerligt utsatts för ytterligare kränkningar och hotelser. Den 3 december 1997 kidnappades José María Cárdenas i byn Bajo Pirza av två tungt beväpnade män i arméuniformer. Hans döda och skändade kropp hittades dagen därpå.

Exemplen är otaliga. Dagen före julafton försökte maskerade män föra bort ordföranden för Kommittén för Mänskliga Rättigheter i Sabana de Torres, Mario Humberto Calixto, vilket två volontärer från, PBI Peace Brigade International, som fanns närvarande lyckades avvärja denna gång. Men hotet kvarstår och vädjanden om hjälp kommer dagligen från Colombia.

Vilka åtgärder är regeringen beredd att vidtaga för att öka skyddet för dem som arbetar för mänskliga rättigheter i Colombia?