Ingrid Näslund har frågat mig om jag avser driva Göteborgsöverenskommelsen ("Göken") vidare trots att den efterfrågade breda majoriteten inte finns.
I den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1996/97:150) föreslog regeringen att de lånefinansierade vägprojekten i Göteborgsöverenskommelsen skulle finansieras med anslag över statsbudgeten fr.o.m. 1999 i avvaktan på en regional finansiering.
I proposition 1996/97:160, Långsiktigt hållbara trafiklösningar i Stockholm och Göteborg, anförde regeringen att de vägobjekt som ingår i trafiklösningen för Göteborg inte omfattas av aktuella statliga infrastrukturplaner och att dessa måste finansieras genom någon form av regional finansiering, men att ytterligare utredningar av formerna för sådan finansiering krävs. Om miljöstyrande vägavgifter skulle ingå i den regionala finansieringen krävs att blocköverskridande majoriteter står bakom sådana system.
I avvaktan på dessa utredningar anförde regeringen att kostnaderna för de aktuella projekten skall finansieras över statsbudgeten fr.o.m. år 1999 och att den nationella finansieringen skall omprövas när förutsättningarna för regional finansiering föreligger.
Jag har vidare erfarit att medlemskommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund med några få undantag har godkänt det av förbundsstyrelsen utarbetade förslaget till förändrad överenskommelse.
Dessa beslut har i många fall inte varit blocköverskridande men majoriteten är ändå betryggande i de kommuner som närmast berörs av de aktuella projekten.
Mot bakgrund av det jag anfört avser jag att driva Göteborgsöverenskommelsen vidare från regeringens sida enligt de bemyndiganden som riksdagen tidigare givit regeringen och med den fortsatta inriktning som framgår av förslagen i proposition 1996/97:160 om riksdagen så beslutar.