Åke Carnerö har frågat statsrådet Jörgen Andersson om regeringen avser vidta några åtgärder för att stödja de familjer där en förälder valt att vårda egna barn i hemmet. Frågan är ställd mot bakgrund av de nya bestämmelser om individuella inkomstgränser som grund för bostadsbidrag som infördes den 1 januari 1997. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall besvara frågan.
Syftet med bostadsbidragssystemet är att fungera som bostads- och övrigt konsumtionsstöd till hushåll med låg egen bärkraft i förhållande till försörjningsbördan, inklusive bostaden.
Mot bakgrund av de kraftiga neddragningar i bostadsbidragssystemet som, på grund av det statsfinansiella läget, gjordes inför bidragsåret 1997, ansågs det inte rimligt att via bostadsbidragen subventionera minskningar av arbetstiden till mycket låga nivåer. I de fall någon av föräldrarna valt att vara hemma med barnen under heltid, är hushållets totala omkostnader dessutom ofta lägre än de skulle ha varit om båda föräldrarna i stället valt att förvärvsarbeta. För två hushåll med samma bruttoinkomst och antal barn är den disponibla inkomsten, efter betalda barnomsorgs- och resekostnader, ofta lägre för den familj där båda makarna förvärvsarbetar. Deras behov av samhälleligt stöd är därför rimligen större.
Vid riksdagens behandling av regeringens förslag till ändrade bestämmelser för bostadsbidrag framhölls att dåvarande system för inkomstprövning av bidragen innebar att det kunde uppkomma en direkt privatekonomisk förlust om t.ex. en hemmavarande förälder började förvärvsarbeta genom att bostadsbidraget då kunde komma att reduceras. Med individuella inkomstgränser mildras dessa effekter betydligt.
De ändringar av bostadsbidragssystemet som genomfördes vid årsskiftet 1996/97 är totalt sett omfattande. Regeringen har därför gett Riksförsäkringsverket i uppdrag att utvärdera effekter och resultat av de nya bestämmelserna. Verket skall redovisa en delrapport senast den 3 augusti 1998. Uppdraget skall slutredovisas senast den l juli 1999.