Svar på fråga 1997/98:771 om den humanistiska forskningen

Lennart Friden har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att förhindra att den humanistiska forskningen blir väsentligt försvårad genom de nu beslutade förändringarna. Med aktuella förändringar avser frågeställaren forskarutbildningen samt frågor om högskolans organisation.

Reformerna syftar till att stärka all forskning genom att dels effektivisera forskarutbildningen så att fler doktorander disputerar, dels stärka samverkan mellan forskning och grundutbildning.

De nya reglerna för forskarutbildning kommer att stärka även den humanistiska forskningen. Bruttostudietiden för humanister är cirka tio år. Uttryckt med ett annat mått disputerar vid humanistisk fakultet årligen ungefär var sextonde doktorand. Vid matematisk-naturvetenskaplig fakultet disputerar ungefär var åttonde doktorand varje år. Enligt min uppfattning, som även delas av framstående forskare inom humaniora, är det diskutabelt att påstå att det är svårare för humanister än för t.ex. naturvetare att disputera efter 48 månaders studier. Något absolut mått på vad en forskare skall behärska av faktakunskaper och vetenskaplig metodik finns lika litet i humaniora som inom andra fakultetsområden.

Att arbeta deltid som gymnasielärare och kombinera detta med forskning kan även enligt min uppfattning medföra ömsesidigt berikande. Det finns heller inget i reglerna som hindrar detta. Den som t.ex. bedriver forskarutbildning på halvtid har möjlighet till studiefinansiering under åtta år.

Regeländringen för forskarutbildning innebär i sak en precisering av den reform som riksdagen beslutade om redan år 1969. Om någon anser sig fått sin akademiska bana spolierad genom denna förändring bör ansvaret läggas på dem som eftersatt reglerna genom att vidlyftigt anta fler doktorander än vad man haft resurser för.

Rättvisefrågan inom forskarutbildningen berör enligt min uppfattning de doktorander som aldrig fått en reell chans att disputera. Efter 20 års doktorandstudier har endast 5 % av humanister eller samhällsvetare utan studiefinansiering disputerat. Av de samhällsvetare som antogs till forskarutbildning läsaret l980/81 hade 25 % disputerat fram t.o.m. vårterminen 1995.

Regeringen har också beslutat om särskilda övergångsregler för antagna aktiva doktorander. Dessa regler förhindrar att dessa doktorander drabbas av de förändrade reglerna. Övergångsbestämmelserna gäller fram t.o.m. år 2001.

Till sist en påminnelse om några sakförhållanden. Sedan jag tillträdde som utbildningsminister har anslaget till de humanistiska fakulteterna ökat med 10 %. De humanistiska fakulteterna på de fem universitet där de finns har därmed behållit en relativ andel på cirka en sjättedel av det samlade fakultetsanslaget. Riksdagen beslutade 1997 om en särskild satsning på 150 miljoner kronor för att underlätta för doktorander som är i slutfasen av utbildningen. Vidare har Riksbankens jubileumsfond med samma syfte anslagit 60 miljoner kronor för doktorander inom humaniora.

Inrättandet av nya högskolor på Södertörn, på Gotland och i Malmö kommer enligt min mening att bidra till den humanistiska forskningens utveckling. Ett intressant projekt är t.ex. uppbyggandet av ett samtidshistoriskt institut vid Södertörns högskola.

I övrigt avser jag att noga följa genomförandet av de aktuella reformerna.