Karl-Göran Biörsmark har frågat utrikesminister Lena Hjelm-Wallén på vilket sätt regeringen har följt upp FN-rekommendationen om utbildning i icke-våldskonfliktlösning på alla undervisningsnivåer i våra skolor. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.
Inledningsvis vill jag säga att regeringen fäster största vikt vid de globala frågorna genom ett starkt internationellt engagemang vilket framgår också av den senaste regeringsförklaringen.
Vid en ungdomshearing i riksdagen under temat "Sverige - ett år i FN:s säkerhetsråd. Granskande och Framåtblickande" framkom olika förslag för framtida fredsarbete. Bl.a. en hänvisning till Habitatagendans artikel 123 som framhåller att för att komma till rätta med våld, brottslighet och drogmissbruk så måste samhället ordna utbildning i icke-våldskonfliktlösning på alla undervisningsnivåer. Flera ungdomar efterlyste detta sätt att arbeta i våra skolor samt läroplanens vikt att ge klara direktiv till lärarna för sådan utbildning.
För grund- och gymnasieskolan trädde nya läroplaner i kraft den 1 juli 1995 respektive den 1 juli 1994. I anslutning till läroplanerna tillkom nya kursplaner i samtliga ämnen. Läroplanen skall styra skolans verksamhet i dess helhet. Det innebär att läroplanens värdegrund skall genomsyra all verksamhet i skolan. En av skolans viktigaste uppgifter är att förmedla och förankra de värderingar vårt samhälle vilar på och att främja en god social utveckling bland de unga. Här kan också med anledning av frågan sägas att läroplanerna pekar på att undervisningen ur ett internationellt perspektiv är viktig för att kunna se den egna verkligen i ett globalt sammanhang, för att skapa internationell solidaritet och för att förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser. I läroplanerna anges tydligt rektors särskilda ansvar för att skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen.
Jag vill här nämna att regeringen den 12 mars kommer att överlämna till riksdagen en proposition (1997/98:94) om Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m. I propositionen anmäls att den nu gällande läroplanens grundläggande struktur och inriktning skall bestå men att normer och värden ges en mer framträdande plats. Regeringen avser att ändra läroplanen på ett antal punkter för att förstärka de mångkulturella aspekterna i undervisningen.
Skolverket har dessutom tagit fram referensmaterial som har anknytning till frågan. Jag vill här nämna rapport nr 43 Globala och interkulturella frågor i undervisningen som är en redovisning av ett uppdrag som Skolverket fått av regeringen. Vidare kan nämnas Överenskommet! som innehåller fyra internationella grunddokument, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, konventionen om barnets rättigheter, rekommendation om utbildning för internationell förståelse och deklaration och rekommendationer om undervisning i miljöfrågor. Innehållet i dessa dokument genomsyrar i hög grad skollag, läroplaner och kursplaner för såväl den obligatoriska som frivilliga skolan. Jag vill också nämna Skolverkets material om internationalisering i de nya läroplanerna Långt borta. Och nära. I materialet uttrycker författarna bl.a. sin syn på skolans uppdrag när det gäller att ge den uppväxande generationen en beredskap att möta framtiden och leva i en oförutsägbar verklighet som kan antas bli dynamisk och föränderlig.
Livsmönster och samhällsorganisation i andra länder och kulturer ingår i samhällskunskapsämnet. Konflikter och konfliktlösning, Sveriges relationer med omvärlden liksom andra internationella relationer, såsom folkrättsliga frågor, nedrustning och FN:s arbete för att förhindra väpnade konflikter, har också en plats i samhällskunskapsämnet.
Den parlamentariska kommitté (dir. 1997:54) som tillkallats för att lämna förslag till förnyelse av lärarutbildningen har i uppdrag att fastställa mål för lärarutbildningen. I utredningsdirektiven betonas att den i läroplanen fastställda uppgiften för skolan att förmedla samhällets värdegrund särskilt skall uppmärksammas.
Skolverket skall enligt sitt uppdrag utöva tillsyn, följa upp, utvärdera och stödja utvecklingen av verksamheten i våra skolor och jag vill avsluta med att nämna det uppdrag som verket fått att under 1998 genomföra nationella kvalitetsgranskningar där rektor som styrfunktion i en decentraliserad skolorganisation är ett område som berörs.
Jag avser att för närvarande inte vidta några ytterligare åtgärder.