Svar på fråga 1997/98:1019 om Vägverket och trafiksäkerheten

den 1 september

Per Westerberg har frågat mig om regeringens motiv till beslutet att ge Vägverket i uppdrag att omfördela medel i förslag till nationell väghållningsplan. Omfördelningen har till syfte att tidigarelägga och specificera riktade trafiksäkerhetsåtgärder.

Låt mig först tydliggöra regeringens beslut. I Vägverkets förslag till nationell väghållningsplan finns för en tioårsperiod avsatt 4,5 miljarder kronor för ombyggnad av befintligt vägnät för ökad trafiksäkerhet. Regeringen har den 11 juni 1998 fastställt planen med vissa ändringar och ytterligare uppdrag. Bl.a. har regeringen beslutat att ge Vägverket i uppdrag att upprätta och genomföra en särskild trafiksäkerhetsplan för åren 1999-2003. I planen skall användningen av de medel som avsatts för fysiska trafiksäkerhetsåtgärder preciseras ytterligare. Dessa trafiksäkerhetsåtgärder planeras således att genomföras under sex år i stället för under tio år enligt Vägverkets förslag. Detta innebär också att under dessa första sex åren krymper medelsutrymmet för andra investeringsåtgärder på stamvägnätet som därigenom kan komma att senareläggas.

Nu till motiven bakom beslutet. Utgångspunkten för trafiksäkerhetsarbetet är riksdagens beslut om den s.k. nollvisionen, dvs. att ingen långsiktigt skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Det innebär bl.a. att transportsystemets utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta. Regeringen har i regleringsbrevet för Vägverket för år 1998 bl.a. beslutat att ett av verksamhetsmålen är att antalet dödade i vägtrafiken fortlöpande skall minska, och år 2000 understiga 400 personer. Under hela 1990-talet har antalet dödade och svårt skadade minskat. Under 1997 har denna positiva trend brutits. Antalet dödade och skadade har återigen ökat trots ett oförändrat trafikarbete under året.

Genomförda åtgärder inom ramen för Vägverkets sektorsansvar har hittills inte gett de förväntade effekterna på trafiksäkerheten. Vid en analys av Vägverkets förslag till nationell väghållningsplan bedömde regeringen att planen inte tillräckligt visar hur man inom givna medelsramar kan uppnå trafiksäkerhetsmålen. För att klara Vägverkets verksamhetsmål bedömer jag att kraftfulla trafiksäkerhetsåtgärder måste vidtas. Detta gör att regeringen i planen önskar se en starkare fokusering på åtgärder som på kort sikt kan bidra till att öka trafiksäkerheten.

Per Westerberg refererar till att nybyggnad av ur trafiksäkerhetssynpunkt mycket angelägna vägsträckor kommer att skjutas på framtiden till följd av en omfördelning inom väghållningsplanen. Jag vill påpeka att trafiksäkerheten kan ökas både genom att bygga nya vägar och genom att göra befintliga vägar säkrare genom räcken, säkrare sidoområden etc. Det är nu upp till Vägverket att göra en samlad plan där åtgärder som per satsad krona ger störst effekt på trafiksäkerheten på kort sikt prioriteras. T.ex. kan den vägsträcka förbi Strängnäs som Per Westerberg refererar till, mycket väl komma till stånd om den visar sig ge tillräckligt goda effekter på trafiksäkerheten i förhållande till andra åtgärder.

Regeringen pekar inte i detalj ut vilka typer av trafiksäkerhetsåtgärder som skall prioriteras. Regeringens beslut syftar till att snabbare skapa fler trafiksäkra vägar. Detta är nödvändigt om vi skall ta nollvisionen på allvar och kunna nå upp till Vägverkets verksamhetsmål avseende antalet dödade i vägtrafiken.