Med anledning av de pågående FN-förhandlingarna om en internationell brottmålsdomstol har Carina Hägg frågat mig om regeringen har försäkrat sig om att en försoningsprocess som sanningskommissionen i Sydafrika kan vara möjlig att genomföra även i framtiden.
Såsom Carina Hägg har anmärkt gäller frågeställningen inte den sydafrikanska sanningskommissionen som sådan. Den internationella domstol som jag hoppas snart kan inrättas kommer med all sannolikhet att sakna retroaktiv domsrätt. Därför kommer den inte att kunna ta sig an brott som har begåtts före domstolsstadgans ikraftträdande.
Det råder en bred majoritet bland FN:s medlemsstater att domstolen bara skall befatta sig med de allra grövsta kränkningarna av den internationella humanitära rätten såsom folkmord, brott mot mänskligheten och grova krigsförbrytelser. Det är alltså fråga om en domstol med begränsad behörighet som inte skall pröva alla former av kränkningar av mänskliga rättigheter.
Domstolen är vidare avsedd som ett komplement till de nationella rättsordningarna. Även om ett brott faller inom domstolens behörighet skall prövningen i första hand ske på nationell nivå. Vid en sådan process tillämpas nationella regler. Den internationella domstolen skall agera först om staten inte har möjlighet eller inte vill pröva ett sådant brott på ett seriöst sätt. Det är domstolen som skall ta ställning till om dessa villkor är uppfyllda och för detta krävs det en helhetsbedömning av hur det nationella rättssystemet har fungerat. Även i andra avseenden innebär stadgan att domstolen skall respektera utgången av nationella rättsprocesser.
Naturligtvis bör inte generella och ovillkorliga former av nationellt bestämd amnesti hindra domstolen från att agera mot de allvarliga brott som det här är fråga om. Även för andra former av nationella processer skapar de föreslagna reglerna förhoppningsvis en ordning som medger nödvändig flexibilitet vid domstolens bedömningar. Till saken hör att förhållandena i varje land som genomgår en försoningsprocess är unika och att det är svårt att rättsligt reglera hänsynen därtill på ett generellt sätt.
Det bör framhållas att såväl Sydafrika som flera sydamerikanska stater som gått från diktatur till demokrati tillhör dem som starkt stöder de principer som nu har beskrivits liksom det övergripande målet att skapa en effektiv domstol.
Förhandlingarna har just inletts i Rom och kommer att pågå fram till den 17 juli. Flera grundläggande frågor har ännu inte hunnit avgöras. Detta gäller bl.a. staternas erkännande av domstolens behörighet och förutsättningarna för att inleda en brottsutredning. Det är alltså inte möjligt att i dag uttala sig om hur stadgan i detalj kommer att utformas.