Barbro Westerholm har frågat mig vad regeringen grundar sitt beslut om sekretessbeläggning av "scientologbibeln" på.
Jag vill börja med att säga att jag instämmer helt i vad Barbro Westerholm anför om offentlighetsprincipen som en av grundvalarna för den svenska demokratin och dess betydelse för möjligheterna till insyn i myndigheternas arbete, deras beslutsunderlag etc. Det kan i det sammanhanget påpekas - även om det inte har något att göra med regeringens ställningstagande i den aktuella sekretessfrågan - att scientologmaterialet har lämnats in till Justitiedepartementet för att det skall bli en allmän handling och därigenom tillgängligt för allmänheten enligt den svenska offentlighetsprincipen. Någon myndighetsutövning med anledning av innehållet i handlingen har aldrig varit aktuell i departementet. Dessa förhållanden fråntar naturligtvis inte scientologmaterialet dess karaktär av allmän handling. Som sådan skall den lämnas ut på begäran, om den inte innehåller sekretessbelagda uppgifter.
Regeringen har i två beslut den 16 oktober i år vägrat att lämna ut scientologmaterialet. Skälet härför är att uppgifterna i det omfattas av sekretess enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) (utrikessekretess). Enligt denna bestämmelse gäller sekretess bl.a. för uppgifter som rör medborgare eller juridiska personer i en annan stat, om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgifterna röjs. Materialet innehåller uppgifter som rör en amerikansk organisation, Religious Technology Center. Regeringen gjorde bedömningen att det kunde antas att ett utlämnade av uppgifterna skulle störa Sveriges mellanfolkliga förbindelser och på annat sätt skada landet eftersom det hävdas att Sverige bryter mot sina åtaganden enligt internationella avtal på upphovsrättsområdet genom att tillåta att materialet lämnas ut från svenska myndigheter. Detta har redan medfört en viss störning i de bilaterala förbindelserna mellan Sverige och USA och kan komma att leda till störningar även i andra internationella sammanhang.
Det har således inte varit fråga om huruvida den i Sverige grundlagsfästa offentlighetsprincipen kan inskränkas genom upphovsrättsliga regler, vilket den givetvis inte kan. Däremot har varje myndighet som tar ställning till om den aktuella handlingen kan lämnas ut att göra en skadeprövning. Frågan gäller således huruvida utlämnande av handlingen stör eller på annat sätt skadar Sveriges relationer med vår omvärld. I frågor som uppkommer hos statliga myndigheter och som är av betydelse för förhållandet till andra stater eller mellanfolkliga organisationer skall med stöd av 10 kap. 8 § regeringsformen utrikesministern underrättas. Syftet med denna underrättelseplikt är att främja en enhetlig och konsekvent utrikespolitik.