Johan Lönnroth har frågat mig om jag avser ta initiativ för att klarlägga huruvida den svenska valutapolitiken är neutral i fråga om medlemskap i EMU.
Bakgrunden till frågan är ett tal som riksbankschefen Urban Bäckström höll i Helsingfors den 16 mars 1998. Då diskuterade riksbankschefen Sveriges och Finlands olika penningpolitiska vägval. Riksbankschefen berörde också, som Johan Lönnroth noterat, växelkursens roll i en penningpolitisk regim baserad på ett direkt inflationsmål.
I Sverige har Riksbanken det fulla ansvaret för penningpolitikens utformning. Enligt regeringens uppfattning fungerar den nuvarande penningpolitiska regimen med ett explicit inflationsmål väl. Inflationsförväntningarna är i dag i linje med inflationsmålet på 2 %. Därtill är obligationsräntorna lägre än de varit under de senaste 30 åren, vilket är en följd av saneringen av statens finanser och ett ökat förtroende för inflationsmålet. Med den nuvarande strategin för penningpolitiken finns inte något mål för kronans kurs och ett deltagande i det europeiska växelkurssamarbetet är inte aktuellt. Sverige kommer inte att delta i valutaunionen när den inleds den 1 januari 1999. Ett eventuellt framtida deltagande bör underställas svenska folket för prövning. Regeringen anser att ett deltagande i det europeiska valutasamarbetet kan ses som ett direkt förberedande steg före ett inträde i valutaunionen. Därför talar mycket för att en knytning av kronan till det europeiska valutasamarbetet aktualiseras först i samband med ett eventuellt framtida svenskt deltagande i valutaunionen.
Enligt artikel 109m i EG-fördraget skall medlemsstaterna betrakta sin valutapolitik som en fråga av gemensamt intresse. Detta gäller oavsett om en medlemsstats valuta deltar i det europeiska växelkurssamarbetet eller inte och skall ses mot bakgrund av oron för att alltför stora valutakursrörelser skulle kunna försämra den inre marknadens funktion. Den nuvarande penningpolitiska regimen är ett sätt att uppfylla detta åtagande.
I sitt tal pekade riksbankschefen på att växelkursen är en viktig indikator som vägleder penningpolitiken. Man kan konstatera att i en liten öppen ekonomi med rörlig växelkurs påverkas inflationen av växelkursens utveckling. En försvagning av kronans kurs kan bidra till ett ökat inflationstryck i ekonomin. Riksbanken motverkar detta genom en stramare penningpolitik. Riksbankens inflationsmål innebär att Sverige för en penningpolitik motsvarande den som förs i vår omvärld, vilket skapar förutsättningar för en långsiktigt stabil kronkurs. Detta är inte en nackdel utan tvärtom en fördel för den svenska ekonomin. Enligt min uppfattning kan man inte ur den förda penning- och valutapolitiken eller ur riksbankschefens tal utläsa en dold anslutning av kronan till det europeiska växelkurssamarbetet på det sätt som frågeställaren antyder.
Penningpolitikens inriktning mot inflationsmålet är tydligt. Det framgår inte minst av de inflationsrapporter som Riksbanken löpande publicerar. Jag ser därför inte något behov av att ta initiativ för att klarlägga huruvida den svenska valutapolitiken är neutral i fråga om deltagande i valutaunionen.