Svar på fråga 1997/98:186 om betygssystemet

Ola Ström har frågat mig vad regeringen avser att göra för att tydlighet om kriterierna för betyget MVG skall kunna uppnås i grundskolan.

De kursplaner och de betygskriterier som nu tillämpas har utvecklats utifrån förslag av Läroplanskommittén (SOU 1992:94) och Betygsberedningen (SOU 1992:86). I de nya kursplanerna finns dels mål att sträva mot, dels mål att uppnå. De senare anger vad eleverna skall kunna och kunna göra vid slutet av det femte respektive det nionde skolåret.

De nationella målen att uppnå för skolår 9 är också kriterier för betyget Godkänd. För betyget Väl godkänd finns särskilda betygskriterier som beskriver motsvarande kunskaper, men samtidigt också den kvalitativa skillnaden jämfört med målen att uppnå.

Jag följer självfallet de diskussioner som förs om det nya betygssystemet. Den oro man uttrycker är framför allt att det inte fungerar ur likvärdighets- och rättvisesynpunkt. Man är i allmänhet positiv till att det nu är elevernas kunskaper relaterat till kursplanernas mål som skall bedömas. I det relativa betygssystemet var det snarare elevernas kunskaper i förhållande till andra elevers kunskaper. Lärare och elever har varit vana vid att centralt bestämda andelar av en årskull elever skulle tilldelas de olika betygsstegen. Exempelvis skulle cirka en tredjedel av eleverna ha betyget 3, medan betydligt färre skulle ha betyget 1 respektive 5. Med de nya betygen är det inte statistiskt bestämda normer utan tolkningen av de nationella målen och kriterierna som skall vara grund för betygsättningen.

En stor fördel med de nya kursplanerna, betygen och betygskriterierna är att de fokuserar på kunskaperna. Diskussioner om vilka kunskaper ett betyg står för var sällan så intensiva med de gamla, normrelaterade betygen, men betyg satta av olika lärare och på olika skolor representerade troligen olika kunskapsnivåer också i det systemet. Det vet vi emellertid inte mycket om, eftersom det inte gjorts några djupare undersökningar för att belysa detta. Också beträffande de nya betygen i gymnasieskolan har förekommit de tolkningar som Ola Ström hänvisar till, nämligen att kraven för betyget MVG skulle vara orimligt höga. Statistik från den faktiska betygsättningen enligt slutbetygen våren 1997 visar att man inte tillämpat det så. Ca 9 % av betygen i drygt 9 000 slutbetyg, utfärdade vid 120 skolor, var MVG.

Men jag är naturligtvis inte nöjd med att konstatera att det inte var bättre förr. De nya betygen skall fungera bättre. Samtidigt är jag övertygad om att det med varje byte av betygssystem uppstår en viss villrådighet, innan alla berörda fått en samsyn kring vad förändringen innebär. Skillnaden mellan det gamla och det nya betygssystemet är inte bara att man går från ett grupprelaterat till ett kunskaps- och målrelaterat system, utan också att man har olika antal betygssteg - och att kunskapskraven måste uppnås för ett betyg. Det blir därmed särskilt betungande att avgöra vad som är ett godkänt resultat.

Som jag redan tidigare meddelat i offentlig debatt kommer Skolverket inom kort att få det formella uppdraget att utarbeta betygskriterier för betyget Mycket väl godkänd (MVG), relaterade till målen för år 9 i grundskolans ämnen och för grundläggande vuxenutbildning. Arbetet har redan påbörjats, i första hand med gymnasieskolans betygskriterier för MVG. Jag beräknar att Skolverket kommer att kunna redovisa uppdraget avseende grundskolans kriterier den 1 april 1998.

Jag vill också påminna om att Skolverket har i uppdrag att tillhandahålla nationella ämnesprov i svenska, engelska och matematik. Ämnesproven för år 9 skall användas som ett stöd för betygsättningen. Skolverket har gett ut föreskrifter och anvisningar angående ämnesproven våren 1997, som är första gången de nya betygen skall sättas i grundskolan. Provresultaten kommer, liksom ämnesbetygen, att användas för att följa upp och utvärdera skolans och skolornas resultat samt för att följa upp betygssystemet.