Lennart Fremling har frågat mig om den planerade användningen av kemiska tätningsmedel i Citytunneln i Malmö och om man fortfarande räknar med en byggkostnad på 4,5 miljarder kronor.
Regeringen beslutade den 22 maj 1997 att överlämna proposition 1997/98:161 om Öresundsförbindelsen och Citytunneln till riksdagen. I propositionen redogör regeringen för Citytunnelprojektet och dess kostnader samt lämnar förslag till statlig medverkan i finansieringen. Principen för finansieringen är att flera statliga och regionala parter delar på ansvaret att finansiera, bygga och driva de olika delarna av projektet. Parterna är ansvariga för sina egna kostnader i projektet. Enligt propositionen har den totala kostnaden för Citytunnelprojektet beräknats till 4,95 miljarder kronor.
Kostnaden är beräknad utifrån en användning av den mest avancerade tillgängliga tunnelborrtekniken där tunnelröret kan borras under övertryck och därefter direkt mantlas in med prefabricerade betongelement. Med tekniken kan inläckage av grundvatten undvikas och tätning behövs därför endast vid tvärtunnlar och stationer. Metoden är väl beprövad och den har använts bl.a. för tunnlar under Stora Bält och Engelska kanalen. Den är lämplig att använda i mjukt och vattenförande berg till skillnad från den tunnelborrteknik som tidigare prövats i Hallandsåsen.
På vissa sträckor är Citytunneln tänkt att byggas i öppet schakt från markytan. Denna metod bygger på att täta väggar (stålspont) slås ned i marken innan utschaktningen sker. För att inte vattnet skall tränga upp underifrån krävs tätning. Behovet av tätning kan bitvis vara stort vid delarna vid Centralstationen eftersom bygget kommer att ligga nära Inre hamnen i Malmö. Tätningen är planerad att ske genom injektering med cementbruk och inte med kemiska tätningsmedel. Erfarenheter från liknande djupa schakter finns bl.a. från anläggningen av Kockums varvs torrdocka och den nya tunnelbanan i Köpenhamn.
Den beräknade kostnaden för citytunnelprojektet är relativt hög jämfört med andra tunnelprojekt eftersom man kalkylerat med en miljösäker byggmetod som också minskar riskerna för kostnadsfördyringar orsakat av tekniska bakslag. Man har alltså på ett tidigt stadium försökt undvika sådana problem som har uppstått vid tunnelbygget i Hallandsåsen.