Inga Berggren har frågat om jag är beredd att redovisa vilka nationella utvärderingar och övriga överväganden, förutom de i propositionen Gymnasieskola i utveckling - kvalitet och likvärdighet (prop. 1997/98:169) redovisade, som ligger bakom förslaget att kärnämnet idrott och hälsa skall omfatta 100 gymnasiepoäng på alla nationella program.
Syftet med ämnet idrott och hälsa är att eleverna skall få en ökad kunskap om hur den egna kroppen fungerar och hur man genom goda matvanor, regelbunden fysisk aktivitet och friluftsliv kan förbättra sitt fysiska och psykiska välbefinnande. Genom undervisningen skall eleverna bli medvetna om den egna livsstilens betydelse för hälsa och miljö, utveckla en ökad kroppsmedvetenhet och en positiv självbild. Eleverna skall få fördjupade kunskaper om kost, motion och ergonomi, drogers och dopningpreparats skadliga inverkningar.
Ett hälsofrämjande arbete i skolan förutsätter insatser på både nationell och lokal nivå. I den nationella läroplanen och de nationella kursplanerna anges vissa övergripande mål för skolans folkhälsoarbete. Inom Skolverket finns ett projekt om elevers hälsa och välbefinnande där frågor berörs som handlar om elevers fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Projektets syfte är att bl.a. ge underlag för en kunskapsöversikt inom området hälsa. På lokal nivå ligger ansvaret att i skolan förverkliga kunskapsmålen i läroplaner och kursplaner för att därigenom lägga grunden till ett hälsofrämjande synsätt.
Ett av skälen för att låta kärnämnet idrott och hälsa omfatta 100 gymnasiepoäng för alla nationella program är att det är ett viktigt ämne bl.a. ur folkhälsosynpunkt, precis som anges i propositionen Gymnasieskola i utveckling - kvalitet och likvärdighet (prop. 1997/98:169). Några särskilda nationella utvärderingar har inte legat till grund för regeringens förslag i detta avseende.