I den proposition om översyn av telelagen som i mars detta år överlämnades till riksdagen skrivs bl.a. att ett av de övergripande målen bör vara att "Telekommunikationerna skall bidra till regional balans". I trafikutskottets betänkande över nämnda proposition heter det bl.a. att "Utskottet vill dock starkt understryka vikten av det telepolitiska målet om att alla skall få tillgång till teletjänster på likvärdiga villkor". Det betyder, att om taxorna i t.ex. storstadsområdena skulle sjunka till följd av en effektiv konkurrens så får inte taxorna i andra regioner påtagligt släpa efter utan de bör följa den genomsnittliga prisutvecklingen. Från den 7 november kommer, enligt Telia, nuvarande tre samtalstyper att ersättas av två, lokalsamtal och fjärrsamtal. Närområdestaxan ökar med 150 %, från 20 öre/min. till 50 öre/min. Detta innebär t.ex. att boende i samma kommun i sydliga Sverige, exempelvis Nybro, men med olika riktnummer tvingas betala samma pris för att ringa till det egna kommunalkontoret som för ett samtal till Svappavaara. För många äldre och ensamma människor på landsbygden, vars ofta enda sociala kontaktmöjlighet är telefonen, innebär den nya taxesättningen ett dråpslag. Även tonårsfamiljen på glesbygden liksom Internetanvändaren drabbas hårt och oförskyllt. Priset på samtal till närliggande nummerområde kommer att bli dyrare, så det balanserar det lägre priset på Sverigesamtalen, säger Telia Telecoms vd. Detta strider, enligt min mening, mot riksdagens beslut om "väl fungerande telekommunikationer på likvärdiga villkor som främjar en stärkt regional balans".
Fråga:
Vilka åtgärder avser kommunikationsministern vidta beträffande Telias förslag till ny taxesättning för att förhindra bl.a. ovannämnda negativa regionala konsekvenser?