Jan Lindholm har frågat statsministern om han avser att göra en statsfinansiell bedömning av de mindre och medelstora högskolornas ökade resursbehov med anledning av företagens behov av kompetens. Statsministern har överlämnat frågan till mig för att besvaras.
Samhället och arbetslivet förändras i allt hastigare takt. Dagens och morgondagens arbetsmarknad kräver alltmer kvalificerad utbildning. Nya och kvalificerade arbetsuppgifter som förutsätter högskoleutbildning skapas och okvalificerade arbetsuppgifter försvinner. För att stärka och utveckla vårt samhälle är utbildning, forskning och en välutbildad arbetskraft av central betydelse.
Högre utbildning av god och likvärdig kvalitet skall erbjudas vid universitet och högskolor över hela landet. Det långsiktiga målet är att göra högskoleutbildning tillgänglig för alla som önskar studera och som uppfyller kraven på behörighet. Ett av de viktigaste medlen för att åstadkomma en regional balans och tillväxt i samhället har visat sig vara satsningen på de mindre och medelstora högskolorna i landet. Expansionen av högskolan de senaste åren har varit betydande. På förslag av regeringen har riksdagen beslutat om att under fyraårsperioden 1997-2000 tillföra högskolan 60 000 permanenta platser. Det finns ett stort behov av fler personer med kunskap i teknik och naturvetenskap. Därför är tyngdpunkten av de nytillkommande platserna inom naturvetenskap och teknik.
I dag studerar nästan var tredje student vid de mindre och medelstora högskolorna. Av de nytillkommande platserna åren 1997-2000 har närmare två tredjedelar hittills tillfallit mindre och medelstora högskolor.
I budgetpropositionen för 1997 (prop. 1996/97:1) föreslog regeringen att tilldela samtliga högskolor permanenta och förstärkta forskningsresurser. Ökningen av de mindre och medelstora högskolornas permanenta forskningsresurser innebär att dessa högskolor år 1998 förfogar över närmare 7 % av de medel som riksdagen anslår till forskning vid universitet och högskolor.
Det omgivande samhällets behov av kunskap i olika branscher, företag och regioner verifieras på en mängd sätt. Universitetens och högskolornas årsredovisningar, andra skrivelser och framställningar utgör det viktigaste underlaget i regeringens budgetarbete. I arbetet med budgeten görs en totalbedömning och sammanvägning av en rad relevanta faktorer, bl.a. de mindre och medelstora högskolornas resursbehov i relation till behovet av kompetens i olika branscher och företag.