Britt-Marie Danestig har frågat mig om jag avser vidta några åtgärder för att underlätta integrationen av invandrarbarn i skolan.
En skola för alla har i decennier varit ett honnörsbegrepp i svensk utbildningspolitik. Att utbildningen i skolan skall vara likvärdig slås fast såväl i skollagen som i läroplanerna. Rektor har en nyckelroll när det gäller att förverkliga en nationellt likvärdig skola.
I den utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning som överlämnades till riksdagen i mars i år framhåller regeringen att en bra skola är en förutsättning för en livskraftig demokrati. Den svenska skolan skall vara en sammanhållen skola, som ger likvärdig utbildning till alla barn och ungdomar. Barn börjar skolan med skilda sociala och kulturella förutsättningar. Det är skolans uppgift att anpassa sin organisation och sin undervisning, så att alla barns förutsättningar tas till vara. En skola för alla betyder en skola där alla elever blir sedda och bemötta, där alla elevers erfarenheter får utrymme och där alla elever får en undervisning som tillgodoser deras behov och krav. I en skola för alla undervisas barn med olika bakgrund tillsammans.
Kampen för den sammanhållna och likvärdiga skolan har på många sätt varit framgångsrik. Men även om Sverige i jämförelse med många andra länder har ett ovanligt jämlikt samhälle och en ovanligt jämlik skola, måste man konstatera att skolan är en del av ett samhälle som riskerar att bli alltmer segregerat och ojämlikt. Klassklyftorna har vidgats i takt med att de ekonomiska problemen i samhället har förvärrats. Den etniska segregationen har ökat, framför allt i storstadsregionerna.
Skolan kan förvärra segregationen om man inte ser till att undervisningen utformas så att barn med olika bakgrund får arbeta tillsammans och lära av varandra. Skolan måste vara på sin vakt mot segregerande tendenser i den egna verksamheten.
En likvärdig utbildning kräver att arbetet med att bedöma, värdera och utveckla kvaliteten i skolan stärks på alla nivåer. Genom de beslut som regeringen tagit under hösten om kvalitetsredovisning och kvalitetssäkringsarbete inom skolväsendet förtydligas kraven på skolorna att redovisa regelbundna bedömningar av skolverksamhetens kvalitet. Vidare kompletteras Skolverkets kontrollerande uppgifter med kvalitetsbedömningar gjorda av statliga utbildningsinspektörer knutna till myndigheten.
Regeringen har den 16 december fattat beslut om de första uppdragen för de nya utbildningsinspektörerna. En av uppgifterna blir att granska hur rektors uppdrag fullgörs i en decentraliserad och målstyrd organisation. I uppdraget ingår bl.a. att granska betydelsen av olika organisatoriska lösningar på skolnivå för arbetets bedrivande mot de nationella målen. Utbildningsinspektörernas rapport skall lämnas senast den 15 januari 1999.
Den gemensamma skolan - skolan för alla - måste ständigt försvaras. Det gäller såväl genom praktiska åtgärder i den dagliga skolverksamheten men också genom uppföljning och utvärdering på nationell nivå. Regeringens åtgärder vad gäller kvalitetsgranskning kommer enligt min bedömning att bli viktiga inslag i kampen för den sammanhållna skolan.