Per Lager har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att markera den svenska regeringens hållning till attentatet mot Akin Birdal. Marianne Andersson har med anledning av attentatet mot Akin Birdal frågat mig om regeringen är beredd att ställa krav på Turkiet för en strategi för att förbättra möjligheterna att arbeta med mänskliga rättigheter.
När det gäller attentatet mot Akin Birdal, ordförande i den turkiska människorättsorganisationen Human Rights Association, står vi bakom det uttalande som EU:s ordförandeskap gjorde den 13 maj. Den svenska regeringen är chockad över denna upprörande attack och vår förhoppning är att de skyldiga snarast skall kunna ställas inför rätta.
När det gäller mänskliga rättigheter har regeringen ofta haft anledning att påtala att Turkiet visar en bristande respekt för de folkrättsliga åtaganden landet gjort. Regeringen agerar bilateralt, inom EU och i andra forum för att framföra den vikt vi fäster vid att alla länder, inklusive Turkiet, efterlever sina internationella åtaganden.
Under toppmötet i Luxemburg den 12-13 december beslöt EU - bl.a. på svenskt initiativ - att utveckla en strategi för EU:s fortsatta relationer med Turkiet. Strategin omfattar bl.a. på vilket sätt det turkiska samhället måste reformeras, inte minst i ett medlemskapsperspektiv och hur EU kan vara behjälpligt i detta sammanhang. Arbetet berör de s.k. Köpenhamnskriterierna och bör, enligt svensk uppfattning, inledningsvis koncentreras till stöd för att uppfylla det politiska kriteriet. Kriteriet behandlar de politiska kraven, såsom demokrati, pluralism, respekt för mänskliga rättigheter, skydd av minoriteter etc. Här har Turkiet fortfarande en lång väg att gå.
Regeringen kommer fortsatt, såväl inom EU som vid bilaterala kontakter och genom direkt stöd till MR-organisationer verka för att Turkiet skall vidta kraftfulla åtgärder för att reformera samhället i enlighet med internationella åtaganden och i enlighet med vad som krävs i Köpenhamnskriterierna.