Dan Ericsson har frågat mig om en redovisning av de bedömningar som ligger till grund för mitt frågesvar den 14 augusti.
Som jag anförde är regeringens bedömning att effekten av förslagen i 1997 års ekonomiska vårproposition som påverkar kommunerna i princip neutral. Bedömningen baseras på regleringar i enlighet med finansieringsprincipen och överenskommelsen mellan regeringen och Svenska Kommunförbundet respektive Landstingsförbundet. Den beräknade effekten bygger på förändringar av skattesystemet, utbildningsbidraget, utbildningssatsningen och arbetslöshetsförsäkringen.
I budgetpropositionen för 1998 tillkommer ett antal förslag som påverkar den kommunala ekonomin i både positiv och negativ riktning. De positiva effekterna beror på förändringen av reglerna för det särskilda grundavdraget och höjningen av det icke avdragsgilla beloppet för resekostnader. Höjningen av reseavdraget påverkar skatteinkomsterna i negativ riktning.
Regeringens bedömning är att den sammantagna effekten av de åtgärder som föreslagits t.o.m. budgetpropositionen för 1998, och som inte regleras i särskild ordning, kan anses vara i princip neutral för kommuners respektive landstings ekonomi. I den bedömningen ingår även konsekvenser för kommunsektorn av förslagen inom arbetsmarknads- och utbildningspolitikens områden.
I budgetpropositionen för 1998 redovisas den samhällsekonomiska utvecklingen och hur förslagen inklusive resurstillskotten sammantaget påverkar förutsättningarna för den kommunala ekonomin. Någon särskild redovisning för hur just förslagen inom arbetsmarknads- och utbildningspolitikens områden påverkar den kommunala ekonomin görs emellertid inte.