Sören Lekberg har frågat jordbruksminister Annika Åhnberg om det inom regeringen eller dess myndigheter har gjorts några detaljerade beräkningar över hur livsmedelspriserna har utvecklats sedan Sveriges inträde i EU och dess betydelse för det enskilda hushållet. Sören Lekberg uppger att livsmedelspriserna enligt vissa uppgifter exklusive momssänkningen minskat med 30 miljarder kronor.
Arbetsfördelningen i regeringen är sådan att det är jag som skall svara på frågan.
De detaljerade beräkningar som görs över prisutvecklingen för livsmedel görs av Statistiska centralbyrån (SCB). Om man jämför prisnivån för livsmedel i december 1994 med nivån i december 1997 har den totalt sett sjunkit med 5,5 %. Den 1 januari 1996 sänktes momsen för livsmedel från 21 till 12 %, vilket beräkningsmässigt betydde en sänkning av prisnivån med 7,4 %. Utan momssänkningen inräknad har prisnivån stigit med 2,1 % mellan december 1994 och december 1997. Detta kan jämföras med KPI totalt som under samma period har ökat med 3,5 %, eller t.ex. KPI för boende som ökat med 2,3 %.
Enligt nationalräkenskaperna konsumerade vi livsmedel för 122 miljarder kronor inklusive moms år 1997. Prissänkningen på 5,5 % mellan december 1994 och december 1997 har inneburit en besparing för konsumenterna med ca 11,4 miljarder kronor. Bortser man från momssänkningen blir det i stället en ökning av konsumenternas kostnader. I SCB:s statistik finns det alltså inte täckning för uppgiften att livsmedelspriserna exklusive moms skulle ha sjunkit med 30 miljarder kronor sedan 1994.
Jämfört med övriga EU ligger Sveriges livsmedelspriser relativt högt. Enligt den senast publicerade statistiken från Eurostat (gällande år 1995) låg de svenska livsmedelspriserna 21 % högre än EU:s genomsnitt. Detta var dock före momssänkningen, och mot bakgrund av denna kraftiga eftersläpning i den europeiska statistiken har Inrikesdepartementet därför begärt in underlag i form av en framräkning av Eurostatstatistiken från SCB.
Konsumentverket genomför sedan 1993 hushållsbaserade matkostnadsundersökningar två gånger per år. Senaste undersökningen genomfördes på 23 orter hösten 1997. Syftet med matkostnadsundersökningarna är framför allt att stimulera konkurrensen mellan butikerna och att stärka konsumenternas prismedvetenhet.
Undersökningarna visar att kostnaden för matkorgen kan skilja mycket mellan butikerna på en och samma ort. Det är inte ovanligt att kostnaderna varierar med 20-25 % mellan den billigaste och dyraste butiken på orten. I senaste undersökningen uppmättes skillnader på över 30 %, eller över 1 000 kr, mellan olika butiker på några orter.
I betänkandet Bättre information om konsumentpriser (SOU 1997:19) föreslås att Konsumentverket får ett samlat ansvar för prisinformation till konsumenterna på livsmedelsområdet. Det finns i betänkandet också förslag på hur prisinformation kan samlas in och förmedlas till konsumenterna. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet och regeringen avser återkomma till riksdagen i denna fråga.
Tidigare har även på tillfällig basis Priskommissionen och Konsumentberedningen utfört beräkningar av hur konsumentpriserna utvecklats för livsmedel.
Flera andra aktiviteter pågår för närvarande som direkt eller indirekt rör prisutvecklingen för livsmedel:
En översyn av KPI genomförs, där utredaren bl.a. skall belysa behovet av prisindex för olika ändamål samt föreslå eventuella ändringar när det gäller hur grunderna för KPI skall tolkas.
En särskild utredare har också tillkallats med uppgift att utreda under vilka former behovet av kvalificerad utredningsverksamhet och långsiktiga analyser med i första hand samhällsekonomisk inriktning inom det jordbrukspolitiska området bäst kan tillgodoses. De förslag som utredaren lägger skall kunna ge flera avnämare (förutom regeringen t.ex. andra myndigheter, företag eller olika intresseorganisationer) möjlighet att tillgodose sina analysbehov inom det jordbrukspolitiska området. Direktiven möjliggör även en aktualisering av frågan om hur och var analys bör bedrivas kring utvecklingen av livsmedelspriserna.