Enligt uppgifter i dagspressen och information från medborgare främst i Kalmarområdet har inskrivningsmyndigheten i ett flertal fall debiterat en för låg stämpelavgift för genomförda fastighetsförsäljningar. Orsaken till detta tycks vara osäkerhet om vilka regler som skall gälla för att få den temporärt nedsatta stämpelavgiften.
Efter överklagande från Kammarkollegiet har i ett flertal fall fastighetsägarna i efterhand förelagts att betala in full stämpelskatt. Huruvida man nu lyckats beräkna en riktig skatt undandrar sig mitt bedömande, men det verkar inte särskilt förtroendeingivande att statliga myndigheter som har till uppgift att utdebitera avgifter och skatter inte kan tyda lagtexten.
Medborgarna kan däremot inte lastas för någon del av den uppkomna situationen. Eftersom flertalet fall är från tiden för den reducerade stämpelskattens införande den 12 juni 1996, så kan det ifrågasättas om myndigheterna nu, nästan två år efteråt, skall kunna komma tillbaks och kräva medborgarna på ersättning för den för lågt debiterade stämpelavgiften. Medborgarna har inte lämnat felaktiga uppgifter, och då borde staten få stå för det felaktiga hanterandet. Det är felräkningspengar i statens finanser, men för enskilda medborgare som redan kan ha det svårt att få debet och kredit att gå ihop kan en extra belastning vara till stor olägenhet.
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att medborgarna skall slippa betala de av hovrätten förhöjda stämpelavgifterna?