Svar på fråga 1997/98:368 om propositionsavlämnandet

Lennart Fremling har frågat statsministern vad regeringen avser göra för att näringslivet och berörda myndigheter inte skall få växande problem med osäkerheten inför ikraftträdandet av ny lagstiftning. Statsministern har överlåtit åt mig att avlämna ett svar.

Bakgrunden till Lennart Fremlings fråga är uppgifter från kammarkansliet att de propositioner regeringen aviserat i propositionsförteckningen till riksdagen för hösten 1995, 1996 och 1997 i ökad utsträckning inte har avlämnats alternativt inte avlämnats i tid. Den tendens Lennart Fremling tycker sig se är emellertid långt ifrån lika entydig om man ser över hela riksdagsåren och till det relativa antalet försenade eller uteblivna propositioner. Siffror från kammarkansliet på hur stor andel av aviserade propositioner som avlämnats enligt plan respektive inte avlämnats alls från riksdagsåret 1992/93 och framåt visar på följande:

Avlämnade

Riksdagsårenligt planEj avlämnade

1992/9340,3 %25,3 %

1993/9453,4 %21,1 %

1994/9541,8 %34,9 %

1995/9626,4 %20 %

1996/9746,7 %36,2 %

Sammanställningen visar sålunda att utvecklingen generellt sett inte successivt blir sämre men däremot att det under en längre tid funnits problem för regeringen - oavsett sammansättning - att leverera propositioner till riksdagen enligt plan. Orsakerna till detta är säkert flera. Den tilltagande internationaliseringen förändrar förutsättningarna för det politiska systemet. Samhällssystemet ställer krav på allt snabbare politiska beslut. Därtill har den ekonomiska kris vårt land gått igenom ställt speciella krav på det politiska beslutsfattandet.

Regeringen bör inte lägga fram förslag som inte fullt ut är genomarbetade. Detta kan i vissa fall medföra att planerade tidsramar förskjuts framåt i tiden. Företag och myndigheter är inte betjänta av att regeringen hastar fram förslag som inte håller en närmare granskning. Det om något skulle skapa osäkerhet om spelreglerna i framtiden.