Peter Weibull Bernström har frågat mig vad jag avser att göra för att öka möjligheten till insyn i AMS. Frågan sägs vara framställd med anledning av en dom i Regeringsrätten då en journalist nekades att ta del av uppgifter om AMS stöd till företag. Dessutom hänvisar Peter Weibull Bernström till en rapport från RRV och Riksdagens revisorer som sägs visa att AMS medel inte alltid använts på ett riktigt sätt.
Den dom som Peter Weibull Bernström hänvisar till handlar om tillämpningen av en bestämmelse i sekretesslagen som innebär att sekretess råder i ärenden om arbetsförmedling och anställningsfrämjande åtgärder när det gäller uppgift om enskilds affärs- eller driftsförhållande. Sådana uppgifter får inte röjas om det inte står klart att den enskilde inte lider skada därav.
Peter Weibull Bernström påstår att efter Regeringsrättens dom så hemligstämplas regelmässigt beslut om bidrag med hänvisning till 8 kap. 1 § sekretesslagen. Detta torde enligt hans mening knappast ha varit avsikten med lagen.
När det gäller RRV:s rapport har denna nyligen lämnats till regeringen. Rapporten tar sikte på de problem som kan förekomma inom socialförsäkringens område, inte arbetsmarknadsområdet, när det exempelvis gäller datalagstiftningens område.
Riksdagens revisorer har i två rapporter behandlat dels arbetsmarknadsutbildningens effektivitet, dels undanträngningseffekter. De har dock inte kopplat ihop effektivitetskontrollen med sekretesslagstiftningen.
Jag kan inte uttala mig om domen från Regeringsrätten. Men det är viktigt att det finns sekretessbestämmelser för att skydda ett företags affärs- eller driftsförhållanden. Jag vill också framhålla att jag självklart är mycket angelägen om att effektiviteten inom AMV är hög. Min uppfattning är att existensen av sekretessbestämmelser som innebär ett skydd för den enskilde inte behöver vara oförenlig med behovet av insyn i AMS verksamhet. Regeringen får självklart löpande information om myndighetens verksamhet. Denna information rapporteras till riksdagen som har att fatta beslut om medelstilldelning.
Arbetsmarknadspolitiken har de senaste åren fått alltmer utökade resurser. Antalet åtgärder har utökats och nya åtgärder prövas samtidigt som omfattningen ligger på mycket höga nivåer. Det är en av anledningarna till att regeringen under år 1997 inrättade Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Institutet skall initiera och genomföra oberoende utvärderingar av arbetsmarknadspolitiskt motiverade insatser inom bl.a. Arbetsmarknads- och Utbildningsdepartementens områden.