Svar på fråga 1997/98:667 om fjällägenheter

Ola Sundell har frågat mig när beslut i frågan om fjällägenheternas framtid kan väntas.

Med fjällägenhet avses en särskild form av upplåtelse av statens mark på renbetesfjällen och ovanför odlingsgränsen i de tre nordligaste länen. Regeringen uttalade i 1995 års budgetproposition att statsfinansiella skäl talar för att systemet med fjällägenheter avvecklas. De skäl som tidigare funnits för en fast bosättning inom de aktuella områdena hade nämligen minskat i styrka.

Vissa fjällägenheter har stora bevarandevärden från naturvårds- och kulturmiljösynpunkt. En försäljning borde i dessa fall enligt budgetpropositionen föregås av lämpligt bevarandeskydd i form av byggnadsminnesförklaring, förordnande om naturreservat eller liknande. De mest värdefulla borde behållas i statlig ägo. En fördjupad dokumentation borde därför göras av fjällägenheternas natur- och kulturvärden innan slutlig ställning togs till eventuella försäljningar. Regeringen uppdrog åt Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och berörda länsstyrelser att göra en sådan dokumentation. Myndigheterna redovisade uppdraget i april 1996. Av de 110 kvarvarande fjällägenheterna anser myndigheterna att 42 har sådana natur- och kulturmiljövärden att de bör behållas i statens ägo.

Det är länsstyrelsen som bestämmer om marken skall upplåtas i form av fjällägenhet, i annan form eller inte alls. En sådan prövning sker i samband med att gällande avtal löper ut eller om fjällägenhetsinnehavaren frånträder arrendet.

Statens jordbruksverk prövar däremot frågor om friköp av fjällägenheter eller del av dessa. Verket har vid den prövningen att beakta bl.a. rennäringens intressen och lägenhetens natur- och kulturmiljövärden. Den dokumentation som myndigheterna nu gjort utgör en bra grund för den bedömningen. Innehavaren innehar fjällägenheten med arrenderätt, ofta på lång tid. Frågan om försäljning av en fjällägenhet blir aktuell först om fjällägenhetsinnehavaren begär att få friköpa lägenheten.

Svaret på Ola Sundells fråga är följaktligen att beslut om fjällägenheternas framtid kan komma att dröja intill dess nuvarande innehavare frånträder sina avtal eller begär friköp.