den 14 juli
Den svenska medicinens och sjukvårdens höga nivå ger också dessvärre möjligheter till missbruk. Det har under flera år ryktats att fosterdiagnostik nyttjats - främst av familjer från andra kulturkretsar än den svenska - som ett medel att avbryta havandeskap på grund av "oönskat kön", dvs. att det är ett flickfoster. I dag har detta bekräftats i en tidningsartikel, där läkare med erfarenhet av detta uttalar sig. Det är inte på något sätt acceptabelt, som ibland numera sker i Sverige, med hänvisning till avvikande kulturmönster att "visa förståelse" för föräldrarnas ställningstagande. Vi har i Sverige tidigare markerat skarpt mot könsstympningen av flickor. Skälen att med kraft motverka könsselekterade aborter är minst lika stor. Det rör sig återigen om en nedvärdering av kvinnokönet och en kränkning av halva mänskligheten och allmänt frågan om rätten till liv.
Tidigare i år har debatten om den svenska abortlagstiftningen åter tagit fart. En översyn har diskuterats och synes nu än mera påkallad. I väntan på ett utredningsresultat och en förbättrad lagskrivning kommer såväl lagliga - men ifrågasatta - ingrepp och rena olagligheter att fortgå. Föreskrifter från Socialstyrelsen, inom ramen för lagstiftningen, borde dock redan nu kunna påverka.
Jag ställer därför följande fråga till socialministern:
Vilka åtgärder är socialministern beredd att överväga för att försvåra och förhindra ett fortsatt missbruk av abortmöjligheterna i Sverige?