Svar på fråga 1997/98:918 om skyddszoner runt vindkraftverk

Bertil Persson har frågat mig om jag är beredd att föreslå skyddszoner runt vindkraftverk för att undvika miljöstörningar i form av påfrestande ljud.

Etableringar av nya vindkraftverk prövas i dag enligt bl.a. naturresurslagen, miljöskyddslagen samt plan- och bygglagen. Prövningens utseende och karaktär varierar beroende på utformningen av den enskilda anläggningen. Vid varje prövning är anläggningens omgivningspåverkan genom buller en mycket viktig faktor att ta hänsyn till. I skriften Allmänna råd 1995:5 Bättre plats för arbete har Boverket i samarbete med bl.a. Naturvårdsverket rekommenderat ett skyddsavstånd avseende buller om 700 m från ett vindkraftverk med en effekt av 1 MW.

Därutöver har regeringen i beslut den 23 april i år tillkallat en särskild utredare med uppdrag att bl.a. sammanställa aktuella uppgifter om och erfarenheter av utbyggnaden av land- och havsbaserad vindkraft, analysera förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad av vindkraft i Sverige och föreslå kriterier för lokalisering som underlag inför beslut om tillstånd till lokalisering av land- och havsbaserad vindkraft.

Av direktiven (dir. 1998:35) till utredaren framgår att lokaliseringskriterier för vindkraftsetablering i olika situationer behöver utvecklas för att främja en långsiktigt god hushållning med mark och vatten. Utredningen skall enligt direktiven bl.a. belysa miljökonsekvenser av lokalisering till havs och på land vad gäller buller. Utredaren skall i en första etapp ställa samman uppgifter om dagens situation när det gäller intresset att bygga ut vindkraften och konflikter med andra mark- och vattenanvändningsintressen till havs och på land och i olika delar av landet.

Direktiven inkluderar således frågan om eventuellt behov av skyddszoner. När utredaren redovisat resultatet av sitt arbete kommer regeringen att ta ställning till behovet av ytterligare åtgärder.