Svar på fråga 1997/98:522 om kvinnors hälsa

Karin Pilsäter har frågat mig om vilka åtgärder regeringen planerar för att motverka kvinnors bristande makt och därmed hälsa.

Regeringen har, med regeringsförklaringen som grund, initierat och vidtagit en rad åtgärder för att jämställdhetsperspektivet skall genomsyra alla delar av regeringens politik. Makt och inflytande skall delas lika mellan kvinnor och män. Men, precis som Karin Pilsäter påpekar, har kvinnor i många fall påtagligt mindre inflytande över arbetsuppgifterna och mindre grad av självbestämmande än män.

När det gäller att öka kvinnors makt och inflytande tillsatte regeringen en utredning om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan män och kvinnor (den s.k. Kvinnomaktutredningen). Utredningen resulterade i 13 rapporter samt ett slutbetänkande (SOU 1998:6) som kom i januari 1998. Utredningen föreslår en rad åtgärder för att komma till rätta med bristen på jämställdhet mellan män och kvinnor. Det handlar bl.a. om utbildning och förtydliganden i jämställdhetslagen. Betänkandet kommer att remissbehandlas under våren.

Vidare pågår en förstudie om jämställdhetsmärkning, dvs. en form av märkningssystem för de produkter som ett företag tillverkar som visar att företaget uppfyller vissa jämställdhetskriterier. Förstudien skall resultera i en slutrapport under hösten 1998.

Regeringen har även tillsatt en arbetsgrupp för metodutveckling i jämställdhetsarbetet. Arbetsgruppen skall arbeta i två år och ett syfte är att föreslå åtgärder för utveckling av metoder för jämställdhetsanalyser, uppföljning och utvärdering.

Skillnader i kvinnors och mäns hälsa kan förklaras på olika sätt. Dels finns biologiska skillnader mellan könen och medför skilda risker för ohälsa. Dels finns skillnader mellan könen i hälsorelaterade beteenden och livsvillkor som t.ex. förhållanden i arbetslivet och familjelivet som kan innebära risker för hälsan.

Det bedrivs ett flertal aktiviteter för att på olika sätt uppmärksamma och belysa skillnader i hälsoläget för kvinnor. Låt mig i det följande nämna några. Inom Socialdepartementet pågår ett tvåårigt utvecklingsprogram som syftar till att skapa förutsättningar för att all verksamhet inom departementets ansvarsområde skall tillföras ett genderperspektiv.

Den parlamentariskt sammansatta Nationella folkhälsokommittén har till uppgift att utarbeta förslag till nationella mål för hälsoutvecklingen samt föreslå strategier för hur målen skall uppnås. Av kommitténs direktiv framgår att en av de viktigare uppgifterna är att uppmärksamma och belysa skillnader i hälsa mellan män och kvinnor.

Utredningen om bemötande av kvinnor och män i vården lämnade i augusti 1996 sitt förslag Jämställd vård - Vård på lika villkor (1996:133). Utredningen har bl.a. analyserat vilka effekter bemötandet kan få för vård och behandling. Den slår fast att effektivare vård kräver ett könsperspektiv, bl.a. måste hårdare krav ställas när det gäller utbildning av vårdpersonal. Det är även viktigt att forskningen utgår från kvinnors villkor och behov.

Inom Folkhälsoinstitutet finns ett särskilt program, Kvinnors hälsa, som syftar till att få ett kvinnoperspektiv i folkhälsoarbetet.

Slutligen vill jag nämna att medicinska fakulteter fick år 1995 medel av regeringen för att utveckla kurser i kvinnors hälsa. Syftet är att kurserna skall bli en del av läkarutbildningen.