Vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro antogs konventionen om biologisk mångfald. Sverige ratificerade konventionen den 29 december 1993. Ett av konventionens huvudsyften är att bevara den biologiska mångfalden. Landets friluftsmuseer gör en mycket betydelsefull insats som är gränsöverskridande historiskt, kulturellt och biologiskt. Till museernas uppgifter hör bl.a. att samla, vårda och visa vårt lands kulturarv. Museiutredningen SOU 1994:51 slår fast att museernas mål är att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs. Museernas syfte är bildning för medborgarna. I detta arbete ingår också den biologiska mångfalden med kulturväxter och husdjur. Det är således viktigt ur kulturpolitisk synpunkt och för den biologiska mångfalden att medborgare stimuleras att bl.a. odla kulturväxter som t.ex. stråsäd, vallväxter, landskapsväxter, frukt och bär, grönsaker, rumsväxter m.fl. För att människor skall ha möjlighet att odla detta material krävs att fröerna saluförs. Efter EU-inträdet anpassades svensk lagstiftning till EU-reglerna som innebär ett förbud mot att sälja köksväxtsorter som inte är registrerade i EU:s gemensamma sortlista. För att en sort skall registreras krävs att den har en ägare. Att bli ägare innebär en kostnad på drygt 20 000 kr. Denna EU-regel innebär att det finns frösorter som blir för små och olönsamma att saluföra. Min fråga till jordbruksministern är:
På vilket sätt avser jordbruksministern att agera för att utveckla EU:s regelverk så att det blir möjligt att saluföra kulturväxter utan att dessa belastas med ovan nämnda kostnader?