Fråga 1997/98:1014 av Eva Zetterberg (v) till statsministern om PKK-värvningen av barn i Sverige

den 13 augusti

I de våldsamma nationella, etniska, politiska och andra konflikter som efter det kalla kriget blossat upp i olika delar av världen har det blivit allt vanligare att barn och ungdomar värvas till stridande förband, där de utsätts för våld, dödas, såras eller själva tvingas till att utföra våldshandlingar, vilka - om de överlever kriget - ger dem fysiska och psykiska men för resten av livet.

Nyligen har vi fått erfara att värvning av barn och ungdomar till militära förband skett i Sverige. De har genomförts av PKK - det kurdiska arbetarpartiet - en organisation som i Sverige stämplats som terroristorganisation av den svenska säkerhetspolisen.

Denna affär handlar när det gäller PKK om ett cyniskt utnyttjande av barn och ungdomar. PKK motiverar sitt agerande med att man säger sig kämpa för det kurdiska folkets rättigheter - ett motiv för vilket man i sig kan känna mycket stark sympati. Det är dock omöjligt att känna någon sympati för PKK:s arbetsmetoder - i all synnerhet som PKK bryter mot FN:s Konventionen om Barnens Rättigheter, främst barns rätt att få växa upp i en trygg miljö. När det gäller Sverige handlar det om svenska myndigheters förmåga att förhindra denna typ av värvningsverksamhet.

Jag vill fråga statsministern:

Vad gör regeringen för att förhindra ovannämnda typ av värvningsverksamhet i vårt land och inom EU?