Göte Jonsson har frågat statsministern om regeringen kommer att arbeta för högre bensinpriser bl.a. genom nya bensinskattehöjningar.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.
Kommunikationskommittén har föreslagit att koldioxidskatten på bensin skall höjas så att priset på bensin stiger realt med 10 öre per liter och år mellan 1998 och 2020. Skatteväxlingskommittén menar att det finns utrymme för ökad miljörelatering av energiskattesystemet och har redovisat principer för ett reformerat energiskattesystem. Vidare har Alternativbränsleutredningen lämnat förslag till miljöklassning av alternativa bränslen och hur dessa skall beskattas. Trafikbeskattningsutredningen arbetar för närvarande med en översyn av vägtrafikens samlade beskattning som skall koncentreras till vad som är den lämpligaste avvägningen mellan försäljningsskatt, fordonsskatt och energiskatterna i syfte att förbättra den samlade styreffekten med avseende på trafiksäkerhet och miljö. De olika förslag som lämnats bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Riksdagen har satt upp som klimatpolitiskt mål att koldioxidutsläppen från fossila bränslen bör stabiliseras till 1990 års nivå för att därefter minska. Det är således angeläget att främja en effektivare energianvändning bl.a. genom förbättrade bilmotorer, och en ökad användning av alternativa bränslen.
Den av riksdagen beslutade höjningen av skatten på bensin, som trädde i kraft den 1 juli i år, ingick i finansieringen av de omfattande utbildningssatsningar som föreslogs i 1996 års vårproposition samt i finansieringen av återtagandet av tidigare beslutade höjningar av produktionsskatterna på elektrisk kraft. Skattehöjningen sammanföll dock också med stigande världsmarknadspriser och en hög dollarkurs. Sammantaget medförde detta en höjning av bensinpriset som är kännbar för många konsumenter. Utrymmet för ytterligare höjningar av skatten på bensin är således begränsat och regeringen överväger för närvarande inte några förändringar i beskattningen av bensin.