Inger Davidson frågar mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbereda genomförandet av en studiestödsreform år 2000.
Inger Davidson hävdar att brister i dagens studiestödssystem leder till social snedrekrytering. Studiestödets utformning påverkar säkerligen till en del rekryteringen till högre utbildning, men även andra faktorer har betydelse t.ex. närheten till högskolan och antalet högskoleplatser. Satsningen på fler högskoleplatser och en regional spridning av dessa skapar förutsättningar för nya grupper att söka sig till högre utbildning.
Davidson anser att skuldsättningen i dagens studiestödssystem är svår att förutsäga för studenterna. Jag kan inte se att detta påstående är riktigt. Systemet är överblickbart och alla studerande vet att de inte behöver återbetala mer än högst 4 % av bruttoinkomsten per år. De vet också att eventuellt kvarbliven skuld avskrivs vid 65 års ålder. Det finns emellertid brister i systemet och en reform är angelägen bl.a. för att få ett mer enhetligt system.
Arbetet pågår nu i Regeringskansliet med den aviserade studiestödspropositionen. Den skall som regeringen framhöll i proposition 1996/97:150 föreläggas riksdagen vid en sådan tidpunkt att reformen skall kunna träda i kraft under år 2000. Skälet till att detta inte skett tidigare är framför allt statsfinansiellt.
Jag vill slutligen informera om att regeringen har tillsatt en utredning (dir. 1997:143) som skall lämna förslag till hur Centrala studiestödsnämnden skall komma till rätta med sina nuvarande problem och hur organisationen skall vara utformad för att på bästa sätt kunna möta de krav som ställs i det nya studiestödssystemet och inför millennieskiftet.