den 2 september
Lennart Brunander har frågat mig på vilket sätt regeringen förbereder åtgärder för att bistå jordbrukare, som på grund av väderförhållanden inte kunnat skörda sin spannmål eller inte fått någon skörd alls.
Det sena vårbruket och den regniga sommaren har försenat spannmålens mognad i hela landet. Vad avser spannmålsproduktionen så kommer den sena mognaden framför allt att drabba lantbrukare i norra Sverige.
I maj 1994 beslutade riksdagen att skördeskadefonden skulle avvecklas efter 1994 års skörd. LRF, som sedan 1988 hade varit huvudman för skördeskadeskyddet, bedömde då att de skattemässiga reserveringsmöjligheter för enskilda företag som beslutats av riksdagen lämnade ökat utrymme för hantering av skördevariationer.
Sedan den 1 januari 1995 gäller att Sveriges lantbrukare kan ta del av EU:s arealersättningsprogram. I stödområde 1-3 tillkommer dessutom regionala stöd vilka medfinansieras av Sverige. Sammantaget uppgår stödbeloppen vid spannmålsodling i dessa områden till ca 3 300 kr per hektar. Därmed tillförsäkras lantbrukaren en intäkt oavsett skördens storlek och i praktiken fungerar dessa stöd indirekt som ett skördeskadeskydd.
Mot denna bakgrund bedömer jag att det i nuläget inte är aktuellt med några åtgärder från regeringens sida men jag avser att följa den fortsatta utvecklingen på området.