Agneta Ringman har frågat vad regeringen avser göra för att ge unga/vuxna personer med dyslexi bättre ekonomiska möjligheter när de deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Inom arbetsmarknadspolitiken finns som Agneta Ringman säkerligen vet flera arbetsmarknadspolitiska åtgärder specialanpassade för gruppen arbetshandikappade. Exempel på dessa är lönebidrag och offentlig skyddad anställning (OSA). Genom bl.a. dessa åtgärder ökar de arbetshandikappades möjligheter att få ett fast fotfäste på arbetsmarknaden och därmed också få en mer stadigvarande inkomst.
AMS har sedan flera år tillbaka möjlighet att avsätta medel för utveckling av ny teknik och datorbaserade hjälpmedel åt arbetshandikappade. Exempel på pågående utvecklingsprojekt är utveckling av kompensatorisk teknik på arbetsplatser för dyslektiker.
Agneta Ringman gör i frågan en beskrivning av många av de läs- och skrivhandikappades dåliga skolbakgrund. Sedan den 1 januari 1997 förändrades reglerna för att läsa inom det reguljära utbildningsväsendet på grund- och gymnasieskolenivå med utbildningsbidrag så att endast arbetshandikappade och utomnordiska medborgare har denna möjlighet. Att dessa två grupper undantogs från förändringen berodde på att regeringen bedömde att dessa grupper var i större behov av att få en längre grundutbildning för att öka sina chanser att komma in på den reguljära arbetsmarknaden.
Agneta Ringman gör i frågan också gällande att sänkningen av utbildningsbidraget fr.o.m. den 1 juli 1997 nu särskilt drabbar arbetslösa med funktionshinder då de får sämre möjligheter att studera under acceptabla ekonomiska villkor. Den förändring som skett av utbildningsbidraget är en del i strävan att harmonisera regelverket för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Sänkningen av utbildningsbidragen för dem som inte har rätt till a-kassa eller KAS innebär nu att ersättningsnivån motsvarar studiebidraget. Detta för att det inte skall vara mer fördelaktigt att välja en arbetsmarknadspolitisk åtgärd före studier om det reguljära utbildningsväsendet.
Jag har full förståelse för den oro de arbetslösa som inte har rätt till a-kassa eller KAS känner. Jag vill dock betona att denna grupp arbetslösa som regel inte har någon ersättning alls, varken före eller efter den arbetsmarknadspolitiska åtgärden. Detta gäller oavsett om den arbetslöse är arbetshandikappad eller ej.