Svar på fråga 1997/98:151 om åtgärder för att säkra simkunnigheten

Charlotta Bjälkebring har frågat mig om vilka åtgärder jag har för avsikt att vidta för att säkra simkunnigheten i Sverige.

Charlotta Bjälkebrings fråga är föranledd av att antalet drunkningsolyckor i vårt land tenderar att öka och att invandrare är överrepresenterade i tillbudsstatistiken.

Grunden för den traditionellt höga simkunnigheten i vårt land har lagts genom simundervisningen i skolorna. Huvudansvaret för denna undervisning, liksom övrig skolverksamhet, ligger hos kommunerna. Den av skolan organiserade simundervisningen har under senare år minskat till följd av kommunernas prioriteringar i samband med försämrad ekonomi.

Regeringen har uttryckt att den ideella sektorns resurser måste tas till vara i utvecklingen av vårt samhälle. Ett led i denna strävan som riktats mot barns och ungdomars simförmåga är att Barn- och ungdomsdelegationen under åren 1994-1996 beviljade Svenska Livräddningssällskapet stöd från Allmänna arvsfonden för att delfinansiera kampanjen Barnens Livräddningsskola och Klubben för Unga Livräddare.

Invandrarverket har under senare år gett finansiellt stöd till föreningar som bedriver simundervisning som riktas till invandrares barn och ungdomar. Sådan undervisning har exempelvis arrangerats på ett antal flyktingförläggningar.

Som framgår av svar som statsrådet Ylva Johansson denna dag har lämnat till Charlotta Bjälkebring har regeringen föreslagit en utökning av antalet timmar för ämnet idrott och hälsa i grundskolan. Detta kommer bl.a. att kunna öka förutsättningarna för eleverna att förbättra sin simkunnighet.

Som svar på Charlotta Bjälkebrings fråga till mig kan jag, mot bakgrund av ovan gjord redovisning, meddela att några ytterligare åtgärder för att säkra simkunnigheten i Sverige inte är aktuella.