Eva Flyborg har frågat mig om vilka åtgärder regeringen tänker vidta för att Banverkets planerade sträckning av Västkustbanan kommer att få fullgoda räddningsmöjligheter. Frågan är, som jag uppfattat det, ställd mot bakgrund av omständigheterna vid ett projekterat tunnelbygge, den s.k. Åsatunneln, på den föreslagna sträckningen av Västkustbanan. Eva Flyborg redogör i sin fråga för de risker som, enligt hennes uppfattning, är förknippade med den föreslagna tunneln samt att Banverket vid två tillfällen erhållit avslag på sin ansökan om bygglov för att anordna tunneln.
Vad avser nämnda tunnel vill jag anföra följande. Banverket har hos Kungsbacka kommun ansökt om bygglov för ifrågavarande tunnel. Ärendet är under behandling i kommunen och ännu inte avgjort. Jag kan därför inte säga något som påverkar handläggningen av det enskilda ärendet (11 kap. 7 § regeringsformen).
Vad gäller ansvaret för räddningstjänst och ansvaret för olycks- och skadeförebyggande verksamhet i samhället skulle jag dock vilja peka på följande. Enligt gällande lagstiftning är räddningstjänsten i samhället i huvudsak en kommunal angelägenhet. Ansvaret för att de räddningstjänstuppgifter som anges i lag genomförs åvilar kommunala nämnder. I varje kommun finns därför en räddningstjänstplan antagen. Denna plan innehåller uppgifter om bl.a. räddningskårens organisation, insatstider, det lägsta antal personer som ständigt skall finnas beredda för utryckning. Vad gäller förebyggande åtgärder i samhället för andra olyckor eller skador än bränder är detta en uppgift som åvilar många olika myndigheter inom sina respektive verksamhetsområden. Kommunen har även för dessa fall ett ansvar att främja samarbetet mellan berörda myndigheter inom kommunen. Slutligen kan nämnas att även en ägare till en anläggning har ett ansvar enligt gällande lagstiftning att hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand och andra olyckshändelser.