Svar på fråga 1997/98:651 om bekämpningsmedel

Gudrun Lindvall har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att användningen av bekämpningsmedel skall minska.

Användningen av bekämpningsmedel har successivt minskat sedan mitten av 1980-talet fram till år 1996 med ca 65 %. Under år 1997 har den dock ökat något. Användningen av enskilda bekämpningsmedel kan variera över tiden. Användningen av glyfosat har som Gudrun Lindvall anger ökat under perioden 1995 till 1997. Under den perioden har spannmålsodlingen ökat i omfattning i Sverige och arealer som lagts i omställning har åter tagits i bruk. Användningen av glyfosat för totalbekämpning kan därför ha ökat när gräsbevuxna arealer åter tagits in i växtföljden. En annan orsak är den ökade odlingen av höst- eller vinterbevuxen mark, s.k. grön mark, samt krav på bevuxen träda. Krav som har tillkommit för att minska utlakningen av växtnäringsämnen. När växtligheten på dessa arealer skall bearbetas inför sådd kan lantbrukaren välja att använda glyfosat. Görs detta i stället mekaniskt via upprepad jordbearbetning medför detta en ökad risk för mineralisering och därtill hörande kväveläckage.

Riksdagen har beslutat om ett tredje åtgärdsprogram för bekämpningsmedel inom jordbruk och trädgårdsnäring för åren 1997-2001. Programmets mål är att ytterligare minska hälso- och miljöriskerna vid användning av bekämpningsmedel. Det nya programmet innehåller ett flertal delmål som omfattar bekämpningsmedlens egenskaper samt exponering av den yttre miljön, arbetsmiljön och livsmedlen. Vidare finns delmål för att reducera mängden använda bekämpningsmedel samt för hur bekämpningen skall utföras. Ett delmål är att användningen av bekämpningsmedel skall vara högst 25 % av den genomsnittligt försålda mängden under perioden 1981-1985, dvs. ca 1 125 ton per år. Kemikalieinspektionen utarbetar ett riskindex vilket skall ligga till grund för ytterligare ett delmål. Indexet skall beskriva de risker som är förknippade med användningen av bekämpningsmedel och hur dessa risker utvecklas över tiden. Att arbeta med flera delmål ger en ökad bredd i arbetet och en effektivare måluppfyllelse än tidigare program.

Programmets mål skall uppnås med en bredd av åtgärder. Åtgärderna är sådana som en fortsatt restriktiv bedömning vid godkännande av bekämpningsmedel, information och utbildningsverksamhet samt försöks- och utvecklingsverksamhet. Vidare ingår styrmedel som skatt på bekämpningsmedel och miljöersättningsprogrammet för jordbruket. Det är viktigt att arbeta med olika slags åtgärder för att nå målet om minskade hälso- och miljörisker. Åtgärderna tar fasta på såväl en reducerad användning som en säkrare hantering av bekämpningsmedel.