Marianne Samuelsson har frågat mig vad jag avser att göra för att tillförsäkra Källan dess fortsatta existens.
Jag delar helt Marianne Samuelssons åsikt om att förebyggandeinsatser bland barn och ungdomar som är i behov av stöd medför att samhället i det långa loppet sparar kostnader. Viktigast av allt är dock att det även sparar mycket onödigt lidande både för dem som direkt berörs av insatserna men även för deras anhöriga.
Den verksamhet som bedrivs vid Källan är mycket värdefull och verksamheten bör enligt min mening uppmärksammas. Särskilt viktigt är det naturligtvis att Källan har ägnat stor kraft åt metodutveckling angående hur man bäst skall kunna ge dessa barn ett bra stöd.
Som Marianne Samuelsson skriver ligger frågan om stöd till barn med psykiskt funktionshindrade föräldrar inom ramen för det uppdrag som Barnpsykiatrikommittén har haft. Kommittén har också lämnat konkreta förslag på förändringar och förbättringar i dessa delar. Betänkandet, som nyligen har överlämnats till mig, skall nu remissbehandlas och inriktningen är att en proposition i frågan kan lämnas under hösten 1998.
Socialstyrelsen utvärderar på regeringens uppdrag de verksamheter som drivs med stöd av de statliga stimulansmedlen om 45 miljoner som anslogs i samband med psykiatrireformens genomförande. Denna utvärdering kommer att överlämnas till mig i maj 1998.
Att nu, före remissbehandlingen av Barnpsykiatrikommitténs betänkande och innan Socialstyrelsens utvärdering är färdigställd, uttala sig bestämt om en enskild verksamhet är inte lämpligt. Jag följer dock frågan noga och kommer att aktivt arbeta för att stödet till barn med psykiskt funktionshindrade föräldrar ges en hög prioritet.
Jag vill slutligen nämna att företrädare för Källan varit i kontakt med Allmänna arvsfonden angående finansiering av ett projekt med föräldrautbildning i samarbete med en brukarorganisation inom psykiatrin. Enligt vad jag har erfarit är dock ännu inte någon formell ansökan inlämnad.