Svar på fråga 1997/98:528 om barntillägg

Karin Pilsäter har frågat socialförsäkringsministern på vilket sätt ett jämställdhetsperspektiv genomsyrade förslaget om att barntillägget i det särskilda vuxenstudiestödet, svux, och det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa, svuxa, togs bort. Socialförsäkringsministern har överlåtit till mig att besvara frågan.

När barntillägget i svux och svuxa togs bort den 1 juli 1995, efter beslut av riksdagen, rådde obalans i statsfinanserna. Under den borgerliga regeringens sista år 1994 var statens lånebehov 223 miljarder kronor, dvs. var tredje krona till statsbudgeten var lånad. Statens lånebehov för 1994/95 beräknades då till 230 miljarder kronor. Det var en ohållbar situation som inte kunde tillåtas fortsätta. Genom den förda politiken är statsfinanserna nu sanerade.

Regeringens bedömning är att jämställdhetsarbetet gynnas bäst av upprätthållandet av en stark välfärdsstat. Tack vare att statsfinanserna nu är sanerade har regeringen kunnat ge förutsättningarna för en satsning på vård, omsorg och skola i kommunerna. Samhällets stöd till barnfamiljer bör i princip ges via de generella välfärdssystemen, t.ex. via barnbidrag, bostadsbidrag, föräldrapenning m.m., och inte via studiestödssystemen. Dessa stöd är i mycket en förutsättning för ett fortsatt brett jämställdhetsarbete. Barnbidragen och studiebidragen för ungdomar höjdes också den 1 januari 1998 med 110 kr i månaden till 750 kr. Samtidigt höjdes ersättningsnivån i föräldraförsäkringen till 80 %.

Jag kan i sammanhanget konstatera att det särskilda utbildningsbidraget som har funnits sedan den 1 juli 1997, och som innebär att främst arbetslösa kan studera i kommunal vuxenutbildning och folkhögskola med ett stöd som motsvarar deras a-kasseersättning till övervägande del utgått till kvinnor. Över 70 % av de som hösten 1997 beviljades det särskilda utbildningsbidraget var kvinnor.

Regeringens jämställdhetsarbete hade naturligtvis varit betydligt enklare om den borgerliga regeringen inte efterlämnat ett budgetunderskott på 223 miljarder, en fördubblad statsskuld och statliga räntekostnader på en bra bit över 100 miljarder kronor.