Under andra världskriget internerades oliktänkanden i arbetsläger runt om i Sverige. Från 1939 till 1943 fanns nio sådana läger, där ca 675 män internerades. Det fanns t.ex. två s.k. Barbarossaläger - ett i Öxnered och ett i Sveg som hade direkt anknytning till Hitlers krig mot öst. Den 27 juni 1941 beslutade försvarsstaben att lägren skulle upprättas. Därefter kom besked från arméfördelningsstaben till bl.a. Per Francke att han skulle interneras. Han förflyttades med omedelbar verkan från sin tjänstgöring utan att få veta vem som hade givit ordern eller av vilken anledning han internerades. Det var en politisk internering. Torsten Leander visste att han av Säpo betraktades som en säkerhetsrisk. I dag - efter 18 år - har han fått reda på varför. De som internerades under andra världskriget har ännu efter ca 55 år - trots ideliga påstötningar till regering efter regering - inte fått veta någonting om varför. Många av dessa män finns inte längre i livet - det är bara ett fåtal kvar. Politisk heder kräver att regeringen nu låter dem ta del av sina papper och därmed ge dem en viss upprättelse. De har varit stämplade i mer än ett halvt sekel utan att kunna försvara sig. Flera partier i riksdagen anser nu att en kommission som skall utreda Säpos agerande skall tillsättas. Det är då mycket viktigt att man också granskar de övergrepp som ledde till att 675 män internerades i militära läger.
Jag frågar därför statsrådet Freivalds vilka åtgärder regeringen har för avsikt att vidta för att de nu levande män som placerades i militära interneringsläger skall ges en viss upprättelse genom att få veta av vem och varför de internerades.