Fråga 1997/98:647 av Eva Goës (mp) till miljöministern om bottendöd i Sundsvallsbukten

För att minska effekterna på Östersjöns miljö, däribland blåstången, tumlare och torsk, arbetar Sverige aktivt genom Östersjösamarbetet. Åtgärdsprogrammet inom HELCOM och Baltic 21. Vidare genomförs även nationella insatser bl.a. för att uppnå det nationella kvävereduktionsmålet. Både nationella och internationella insatser, insatser som minskar utsläppen i Östersjön, är avgörande för att återställa Östersjöns ekologiska balans.

Nu har helt oförmodat bottendöd påträffats i Sundsvallsbukten, områden som höll på att tillfriskna efter utbyggnad av reningsverk och utsläppen till havet minskat. Läget är tillbaka på 50- och 60-talen. Inre hamnen av Sundsvallsbukten, Alnösundet, Klingerfjärden, Ljungans utlopp, som för några år sedan var vita områden, har återigen blivit svarta.

Uppgifterna redovisas i kommunens miljöbokslut för 1997 och bygger på resultatet av de undersökningar som gjordes 1996. Av totalt 105 provplatser saknades större bottenlevande djur på 15 platser. På ytterligare 66 platser påträffades bara en eller två arter.

Detta allvarliga hot mot livet i Bottenhavet måste åtgärdas.

På vilket sätt kommer ministern agera för att komma till rätta med bottendöden i Sundsvallsbukten?