Svar på fråga 1997/98:915 om Irian Jaya

den 6 augusti

Eva Goës har frågat mig på vilket sätt Sverige agerar på det internationella planet för att lösa det fortsatta polisiära och militära våldet mot befolkningen i Irian Jaya.

Bakgrunden till den händelse som Eva Goës beskriver i sin fråga är en rad protester som inleddes i Irian Jaya strax efter Suhartos avgång i maj. Demonstranter, mestadels studenter och aktivister för mänskliga rättigheter, krävde ett tillbakadragande av indonesiska trupper och frigivande av politiska fångar. I början av juli ägde demonstrationer rum, vilka slutade i militärt ingripande med flera dödsfall och skadade.

Sverige har tillsammans med övriga EU-länder, genom EU:s ordförande, direkt till indonesiska myndigheter framfört EU:s oro över situationen i Irian Jaya. Vidare framfördes att EU förväntar sig att militären i fortsättningen visar större återhållsamhet och att våld inte brukas igen. EU betonade vikten av att händelserna utreds ordentligt och uttryckte förhoppningen att de demonstranter som arresterades under protesterna snart kan frisläppas.

Sverige följer noga utvecklingen i Indonesien. En viktig del av det svenska biståndet till Indonesien går till stöd för politiska reformer och mänskliga rättigheter. Sverige ger sedan flera år tillbaka stöd till Nationella kommissionen för de mänskliga rättigheterna (Komnas Ham), som Eva Goës hänvisar till i sin fråga, och som nyligen varit i Irian Jaya just för att utreda militärens ingripande. Resultatet av utredningen kommer enligt uppgift att färdigställas under sista veckan av juli.

Andra insatser från svensk sida till stöd för de mänskliga rättigheterna utgörs av stöd till rättshjälpsorganisationen Indonesian Legal Aid Foundation, som är aktiv för frisläppandet av politiska fångar, samt projekt genomförda i Raoul Wallenberginstitutets regi.

Ett av flera syften med det svenska stödet för mänskliga rättigheter är att förmå de indonesiska myndigheterna att lösa politiska meningsskiljaktigheter genom dialog med berörda grupper och inte genom militärt våld. Denna fråga har efter Suhartos avgång och efter det att president Habibie utlovat politiska reformer på nytt aktualiserats. Sveriges regering kommer, liksom tidigare, att dels bilateralt, dels genom FN och EU verka för en demokratisk utveckling i Indonesien och för ökad respekt för de mänskliga rättigheterna hos indonesiska myndigheter.