Svar på fråga 1997/98:556 om polisväsendets arbete

Gun Hellsvik har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit för att polisväsendets arbete under år 1998 skall följa de prioriteringar riksdagen angivit.

Av Gun Hellsviks fråga får jag uppfattningen att hon anser att polisväsendet under 1997 inte har prioriterat kampen mot våldsbrottsligheten, narkotikabrottsligheten och den ekonomiska brottsligheten samt att för mycket resurser lagts på resultatområdet polismyndighetsärenden. Den slutsatsen har Gun Hellsvik kommit fram till genom att enbart se på hur stor andel av de lokala polismyndigheternas totala resurser som har avsatts för de prioriterade områdena.

För att kunna bedöma hur polisen har prioriterat olika verksamhetsområden behövs en mer djupgående analys än så. Man måste bl.a. väga in vilka prestationer som polisen redovisat, hur stor andel av alla anmälda brott som faller inom varje resultatområde, hur arbetsmetoder och teknik har utvecklats och vilka insatser som gjorts för kompetensutveckling. Det är också viktigt att ta hänsyn till vilken verksamhet som omfattas av varje resultatområde. Området polismyndighetsärenden omfattar inte bara förvaltningsärenden. Det omfattar också bl.a. utredning i andra ärenden som inte är brott, service till enskilda och till andra myndigheter samt receptionstjänst.

De prioriterade områdena tilldelas en betydligt större del av resurserna än vad som motsvarar deras andel av den anmälda brottsligheten. I de uppgifter som Gun Hellsvik åberopar och som gäller den andel av kostnaderna som avser de prioriterade områdena ingår inte de resurser som Rikskriminalpolisen (RKP) och Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) avsatt under 1997. Av polisväsendets årsredovisning framgår att RKP har lagt mer än hälften av sina totala resurser på de prioriterade områdena. Också SKL har en viktig roll när det gäller de prioriterade områdena våldsbrottslighet och narkotikabrottslighet och utvecklar tillsammans med polisen metoder för att effektivisera och rationalisera brottsutredningsverksamheten.

Av årsredovisningen framgår vidare att polismyndigheterna under 1997 ökat sina insatser mot kriminalitet med rasistiska inslag eller rasistiska förtecken. Därtill kommer att Säkerhetspolisen sedan några år tillbaka sammanställer och analyserar statistik över brott begångna av främlingsfientliga grupper och individer.

En grundläggande förutsättning för att kunna utveckla styrningen av polisen efter de riktlinjer och prioriteringar som riksdagen och regeringen lagt fast är en enkel, entydig och ändamålsenlig beslutsstruktur. Regeringen har därför under hösten 1997 tillsatt en kommitté (Polisledningskommittén) som redan till sommaren 1998 skall lämna ett betänkande i dessa delar.

I polisväsendets regleringsbrev för 1998 har polisen ålagts återrapportering och getts uppdrag som syftar till att utveckla prioriterad verksamhet. Bl.a. skall polisen utveckla resultatstyrningen så att den bättre än i dag kan ligga till grund dels för polisens egen planering, dels för riksdagens och regeringens styrning av polisen. Ett annat uppdrag innebär att polisen skall minska genomströmningstiden för utredningar av våldsbrott. I regleringsbrevet har Rikspolisstyrelsen också ålagts att slutredovisa de åtgärder som har vidtagits med anledning av Riksrevisionsverkets granskning av polisen för ett effektivt resursutnyttjande. Redovisningen lämnades den 1 mars 1998. Regeringen har för avsikt att under 1998 låta utvärdera de rationaliseringsåtgärder som polisen vidtagit.

Tvärtemot vad Gun Hellsvik ger uttryck för anser jag att polisväsendets årsredovisning visar att polisen inte bara prioriterar de angivna områdena utan även har ökat sina ansträngningar för att bekämpa våldsbrottsligheten, narkotikabrottsligheten och den ekonomiska brottsligheten under 1997. För att göra en mer inträngande bedömning av hur polisen prioriterat olika verksamhetsområden kommer Justitiedepartementet dessutom inom kort att genomföra en s.k. resultatdialog med Rikspolisstyrelsen.