Svar på fråga 1997/98:549 om förbud mot antipersonella minor

Tomas Eneroth har frågat mig när Sverige är redo att ratificera avtalet om förbud mot antipersonella minor.

Den fråga som Tomas Eneroth har ställt gäller konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring. Förutom totalförbudet mot antipersonella minor stipulerar konventionen även att befintliga lager av sådana minor skall förstöras inom fyra år efter ikraftträdandet. Dessutom innehåller konventionen bestämmelser som ger utökade möjligheter till samarbete och bistånd beträffande minröjning samt hjälp till offren för antipersonella minor.

Konventionen undertecknades av drygt 120 länder, däribland Sverige, den 3-4 december 1997. Hittills har sju stater ratificerat densamma; Kanada, Irland, Mauritius, Turkmenistan, Ungern, Heliga Stolen och Schweiz. Konventionen träder i kraft sex månader efter att den ratificerats av 40 stater.

Regeringen arbetar för närvarande med en proposition om svensk ratifikation vilken avses att föreläggas riksdagen redan under våren för ratifikation snarast möjligt.

Hösten 1996 fattade riksdagen beslut om att antipersonella minor inte skall användas i det svenska försvaret och att existerande sådana - med undantag för det absoluta minimiantal som behövs för utbildning och träning av minröjningspersonal och utveckling av skydds- och minröjningsteknik - skall förstöras så snart som möjligt, dock senast före utgången av år 2001. Någon svensk produktion eller export av antipersonella minor har inte förekommit sedan 1974.

I avvaktan på att Ottawakonventionen skall träda i kraft informerade regeringen den 9 februari i år FN:s generalsekreterare att Sverige redan nu provisoriskt tillämpar konventionens kärnåtaganden, dvs. förbuden mot användning, lagring, tillverkning och överföring av antipersonella minor. Detta var ett uttryck för den svenska övertygelsen om vikten av att totalförbudet förverkligas så snart som möjligt.