Svar på fråga 1997/98:722 om rasen belgisk blå

Gudrun Lindvall har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser vidta för att stoppa aveln med belgisk blå och vit boskap om EG-domstolens utslag blir detsamma som generaladvokaten föreslår.

De svenska bestämmelserna förbjuder avel med djur som är bärare av genetiska defekter. Som sådan defekt anges bl.a. muskelhypertrofi dvs. abnormt förstorade muskler. Är djuret inte bärare av en sådan genetisk defekt får djuret användas i avel, oavsett vilken ras djuret tillhör. Det är inte förbjudet att avla med rasen belgisk blå och vit boskap i Sverige. Det som är förbjudet är avel med genetiska defekter. Den genetiska defekten muskelhypertrofi kan uppträda spontant i alla nötkreatursraser.

Det finns i djurskyddslagen (1988:534) bestämmelser om att djur skall behandlas väl och skyddas från onödigt lidande och sjukdom. Enligt djurskyddsförordningen (1988:539) är avel med sådan inriktning att den kan medföra lidande för djuren förbjuden. I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:113) anges bl.a. att nötkreatur inte får användas vid avelsarbete om de visat sig vara bärare av letalanlag, defekter eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga beteende. Enligt Jordbruksverkets föreskrifter anses anlaget för bl.a. muskelhypertrofi vara en defekt. Syftet med bestämmelserna om avel är att skydda djuren mot onödigt lidande både i samband med förlossningen men även senare i livet. Detta syfte överensstämmer helt med djurskyddslagens intentioner.

Generaladvokaten anser, till skillnad från den svenska regeringen med hänvisning till EG-domstolens praxis, att kraven beträffande avel och härstamning vid handel med sperma av renrasiga nötkreatur är fullständigt harmoniserad på gemenskapsnivå. Detta innebär att om ett djur eller dess sperma har godkänts i en annan medlemsstat får den nationella myndigheten i införsellandet inte göra en egen bedömning att djuret uppvisar en genetisk defekt.

Mot bakgrund av att EG-domstolen ännu inte har avgjort frågan vill jag inte gå in på vilka alternativ som står till buds i det fall domstolen skulle följa generaladvokatens förslag. Det finns ingen anledning att nu spekulera i domstolens kommande beslut.

Med tanke på de uttalanden som gjorts av konsumentorganisationer, producentorganisationer, veterinärer och livsmedelshandeln är min bedömning att oavsett EG-domstolens utslag har avel med genetiskt defekta djur ingen framtid i Sverige.