Chatrine Pålsson har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser vidta för att förbättra våra barns och ungdomars psykiska hälsa.
Barnombudsmannen har i en nyligen presenterad rapport angett att antalet självmord bland ungdomar i åldern 13-17 år har fördubblats under en treårsperiod. Uppgifterna som ligger till grund för detta påstående kan ifrågasättas eftersom de endast baseras på två lösryckta år, nämligen år 1993 och år 1996. Skillnaden mellan de två jämförda åren visar sig snarare bero på slumpen än på en negativ utvecklingstrend. Utvecklingen av antalet självmord har i själva verket minskat i samtliga åldersgrupper under 1990-talet.
Epidemiologisk centrum (EpC) har sedan början av 1960-talet noga följt utvecklingen av antal för självmord genom det s.k. dödsorsaksregistret. Enligt EpC:s register var det ca 1 250 personer som begick självmord år 1996, vilket är den lägsta siffran sedan år 1960.
Däremot har flera rapporter beskrivit att barns och ungdomars psykiska hälsa oroar och att alltfler söker barn- och ungdomspsykiatrisk vård.
Under våren har jag mottagit två betänkanden som berör barns och ungdomars psykiska hälsa.
I början av året överlämnade Barnpsykiatrikommittén sitt betänkande Det gäller livet (SOU 1998:31). Kommittén har haft till uppgift att bl.a. redogöra för problemens omfattning samt att föreslå åtgärder till förebyggande insatser och förbättrat samarbete mellan olika samhällsinstanser. I betänkandet presenteras en rad förslag till hur vård och stöd till barn och ungdomar med psykiska problem kan förbättras. Barnpsykiatrikommitténs betänkande remissbehandlas för närvarande och regeringen avser att underställa riksdagen en proposition under vintern/våren år 1999.
Nationella folkhälsokommittén (S 1995:14) avrapporterade i mars sitt första delbetänkande. Rapporten innehåller ett antal prioriterade områden där kommittén särskilt kommer att fördjupa sitt fortsatta arbete. Ett av dessa områden är psykisk ohälsa. Kommittén har även prioriterat gruppen barn och ungdomar som en viktig målgrupp för folkhälsoarbetet.
Dessutom har Folkhälsoinstitutet alltmer lyft fram barns och ungdomars levnadsvanor. Folkhälsoinstitutet arbetar inom ramen för sitt främjandeprojekt med att rikta särskild uppmärksamhet på barns och ungdomars levnadsvanor och hälsa.
Regeringen avser dessutom att före sommaren för riksdagen presentera ett antal förslag till följd av Barnkommitténs betänkande, Barnets bästa i främsta rummet (SOU 1997:116). Kommittén har haft i uppdrag att göra en bred översyn av hur svensk lagstiftning och praxis förhåller sig till barnkonventionens bestämmelser. Propositionen kommer att innehålla en strategi för hur FN:s konvention om barns rättigheter skall förverkligas i Sverige.
Sammanfattningsvis vill jag framhålla att regeringen på ett flertal områden arbetar för att våra barn skall må bra, både psykiskt och fysiskt, och att barnens bästa skall komma i främsta rummet. De ovan nämnda rapporterna bereds för närvarande inom Reringskansliet och regeringen avser därför att återkomma med konkreta åtgärdsförslag.