Fr.o.m. den 1 januari 1999 krävs dispens för att hålla höns i burar. Jordbruksverket har fått in ansökningar för över 4 miljoner hönsplatser, merparten av dagens äggproduktion. Hittills har majoriteten beviljats dispens för den längsta perioden, vilket är tre omgångar. De flesta burar kommer alltså att finnas kvar i minst ytterligare 4-5 år.
I diskussionen som föregick reträtten från burförbudet talades mycket om hönsens behov av att få utlopp för naturliga beteenden, vilket slås fast i djurskyddslagens 4 §. Det slogs fast att tillgång till sittpinne, rede och sandbad skulle klara de basala behoven. Att höns är nyfikna varelser med stort behov av rörelse bortsågs ifrån.
Jordbruksverket har fastställt ett dispensprogram som enligt min mening inte uppfyller högt ställda djurskyddskrav, vilket angavs som förutsättning för dispenser. Dispensprogrammet innebär inte att en hönas basbehov kan uppfyllas, eftersom varken sittpinne, rede eller sandbad krävs. Flera av ledamöterna i Jordbruksverkets referensgrupp för värphönsfrågor är starkt kritiska till dispensprogrammet och anser att det inte lever upp till kravet på "högt ställda djurskyddskrav". I själva verket kommer hönornas tillvaro att vara exakt densamma som i dag i de buranläggningar som får dispens.
Min fråga till jordbruksministern är:
Vilka åtgärder avser jordbruksministern vidta för att alla värphöns skall få möjlighet till naturliga beteenden enligt djurskyddslagens 4 §?