Svar på fråga 1997/98:516 om ungdomsrepresentant i Sveriges FN-delegation

Berndt Ekholm har frågat mig om regeringen är beredd att ge ungdomarna en egen representant i Sveriges FN-delegation.

Frågan har aktualiserats tidigare i olika sammanhang. Det finns en stark medvetenhet i regeringen om att vi på olika sätt bör medverka till att öka kontakterna mellan FN och Sveriges ungdomar. Jag själv och mina medarbetare på Utrikesdepartementet ser det som en viktig uppgift att informera om FN:s verksamhet i olika ungdomssammanhang. Detta sker också regelbundet. Så sent som i förra veckan hade jag glädjen att diskutera Sveriges roll i FN med ett stort antal intresserade och engagerade ungdomar vid ett arrangemang som Peace Quest anordnade i riksdagshuset och som Berndt Ekholm själv anknyter till i sin fråga. Men vi behöver också stimulera unga människor att arbeta i FN-sammanhang och på olika sätt öka ungdomsrörelsernas kontakter med FN-systemet.

Deltagande av folkrörelserepresentanter i svenska FN-delegationen har en lång tradition. Regeringen har valt att låta Svenska FN-förbundet, som är en paraplyorganisation för alla i detta sammanhang relevanta organisationer, föreslå lämplig organisation och person att ingå i delegationen. Ungdomsrörelserna är alltså, liksom andra enskilda organisationer, välkomna att söka den plats som står till förbundets förfogande.

Ibland föreligger därutöver särskilda skäl att inbjuda någon speciell organisation om en fråga av intresse för just den organisationen behandlas av generalförsamlingen, exempelvis ungdomsfrågor. Till fyrtionionde generalförsamlingen hösten 1995 inbjöds sålunda en representant för Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) att delta eftersom tioårsfirandet av det internationella ungdomsåret sammanföll med FN:s eget femtioårsjubileum som ju var särskilt inriktat på ungdomars engagemang för FN.

Jag är alltså mycket medveten om önskemålet att inbjuda ungdomsrepresentanter att delta i FN-arbetet och kommer att ha det i åtanke även framöver.