Svar på fråga 1997/98:751 om Erstaviks fideikommiss

Anita Johansson har frågat mig vilka konkreta kultur- och naturvårdsintressen som inte kunnat tillgodoses i det fall egendomen hade skiftats i enlighet med avvecklingslagens mer moderna arvs- och skiftesregler.

Som redan framgår av Anita Johanssons fråga fattade regeringen beslut i ärendet den 23 april 1998. Skälen för regeringens ställningstagande framgår av beslutet och jag kan därför inte, som Anita Johansson säkert förstår, närmare kommentera dessa. Rent allmänt vill jag dock framhålla följande:

Området som omfattas av Erstaviks fideikommiss utgör en av vårt lands mer värdefulla natur- och kulturmiljöer. Fideikommisset har bl.a. av Kulturarvsutredningen angivits ha synnerligen stora kulturhistoriska värden. Stora delar av egendomen har vidare förklarats vara av riksintresse både för kulturminnesvården och friluftslivet.

Det som till stor del bidrar till egendomens kulturhistoriska värde är herrgårdsanläggningen i kombination med omgivande odlingslandskap. Vid få tillfällen ges en möjlighet att få uppleva en så god helhetsbild av en storgodsmiljö med anor från medeltiden. Detta särskilt mot bakgrund av egendomens läge i omedelbar närhet till en storstad som Stockholm. Till detta kommer även den möjlighet till rekreation och friluftsliv för allmänheten som natur- och kulturlandskap erbjuder.

Att dessa värden i nuvarande situation bäst kan tas till vara och i sin helhet skyddas genom en förlängning av fideikommissurkundens giltighet har tillstyrkts av fideikommissnämndens majoritet och ett flertal av de instanser som yttrat sig i ärendet på nämndens begäran, bl.a. Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen i Stockholms län och Naturvårdsverket.