Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att på ett otvetydigt sätt klargöra att beslutet om förskoleklasser inte bör få leda till att "backa utvecklingen" där organisatorisk och pedagogisk samverkan mellan skola och förskola kommit längre än att endast avse sexåringar.
I ett hundratal kommuner bedrivs i dag sexårsverksamhet bl.a. på traditionellt sätt i daghem tillsammans med yngre barn alternativt i separata sexårsgrupper inom daghemmen. Sexårsverksamhet som bedrivs i förskolegrupper i eller i nära anslutning till skolans lokaler - utan att det för den skull föreligger en verksamhetsmässig integration - är dock den vanligast förekommande formen i kommunerna. Andra kommuner har såväl lokalmässigt som verksamhetsmässigt samordnat sexårsverksamheten med skolan och skolbarnsomsorgen.
De förslag som lämnades i propositionen om förskoleklass och andra skollagsfrågor hade verkligen inte som syfte att "backa utvecklingen". Det övergripande syftet är att stödja och stimulera den pågående verksamhetsmässiga integreringen av förskola och skola, där det bästa av verksamheterna tas till vara och vidareutvecklas. Genom riksdagens nyligen fattade beslut om förskoleklass, ges kommunerna möjlighet att organisera verksamheten i skolan så att lärare, förskollärare och fritidspedagoger kan arbeta tillsammans i arbetslag. Härigenom får kommunerna ökade förutsättningar att förnya och utveckla arbetssättet i skolan.
I en mål- och resultatstyrd skola kan regeringen emellertid inte föreskriva hur verksamheten skall bedrivas. I propositionen betonades att inrättandet av förskoleklass inte skall ses som ett sätt att styra hur kommunerna organiserar verksamheten eller föreskriva att verksamheten för sexåringar skall bedrivas i åldershomogena grupper. Det är kommunernas uppgift att organisera förskoleklassen utifrån lokala förutsättningar.
Bestämmelser om förskoleklass finns i 2 b kap. skollagen. Syftet med utbildningen i förskoleklassen anges i 1 §. Av 2 § första stycket framgår att kommunerna har skyldighet att anvisa alla sexåringar plats i en förskoleklass. Av andra stycket samma paragraf framgår att även yngre barn får tas emot i förskoleklass. Skollagen begränsar således inte kommunernas möjlighet att i förskoleklass också ta emot femåringar. För yngre barn har kommunerna möjlighet att ta ut en skälig avgift, men det skiljer sig inte från tidigare lagstiftning.
I Utbildningsdepartementet bereds för närvarande Barnomsorg och Skola-kommitténs förslag till läroplan för förskolan respektive ändringar i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94). Förslagen kommer inom kort att presenteras för riksdagen.